Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Händelser och spörsmål - Historiska paralleller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 269
mynt i Hotel de Ville. Ministeriet för anskaffande av arbete blev ett
vanmaktens ministerium, de fromma önskningarnas ministerium,
’Commission de Luxembourg’».
Denna kommitté föreslog i sinom; tid inrättandet av
nationalverkstäderna, en plan som på grund av sin egfen omöjlighet ömkligen
misslyckades och medförde en regimförändring i Luxemburg. Adolph Thiers
övertog nu tyglarna inom välfärdsutskottet. Thiers var monarkist och
ledare för ett högerparti, men han var icke så särdeles rättrogen, han
var snarare vad vi skulle kalla avancerad liberal.
Thiers hade nu tvål förslag att taga ställning till, det erna rörandd
arbetsanskaffning och det andra; arbetslöshetsförsäkring eller, vilket är*
rättare, en slags folkpensionering, som i sina huvuddrag liknar vår
moderna pensionering. Den 26 januari 1850 hade han sitt utlåtande
färdigt och uppläste det i den lagstiftande församlingen. Han behandlatf
först arbetsanskaffningen och medgiver, att det är medborgarens
skyldighet att hjälpa dem nödställde, men tesen om rätten till arbete för-*
klarar han vara både löjlig och omöjlig. Staten har moralisk skyldighet
att hjälpa, men absolut icke juridisk — det skulle vara ruinerande. Vi
kunna i våra egna fattigvårdslagar spåra verkningarna av Thiers
tankegångar, ty den anförda satsen har legat till grund för våra egna lagar.1
Thiers gjorde sig till talesman för hela högern och tolkade deras
tankar. Beträffande den av Marche offentligt framförda tesen säger
Marx:
— Formeln ’droit au travaiP, rätten till arbete, var den första
klumpiga formel vari arbetarklassens! revolutionära anspråk sammanfattades.
Rätten till arbete är i borgerlig mening något orimligt, en usel men from
önskan, men bakom denna önskan står längtan efter makt över kapitalet,
bakom makten över kapitalet står makten över produktionsmedlen och
deras underordnande under det förenade proletariatet. —
Marx menar, ait den enkla formeln i sig gömde socialisternas längtan,
drömmar och mål.
Sedan tesen sålunda »för alla tider» avförts ur diskussionen, övergår
Thiers till att undersöka arbetslöshetens orsaker. Han konstaterar att
den har sin rot i den industriella revolutionen och att den förvärras
genom det sätt, varpå industriherrarna och storköpenskapen handhar sina
uppgifter. — Den vanligaste orsaken till arbetsbrist är överproduktion,
säger han, icke så att det produceras mera än vi kunna förbruka, ty det
är aldrig förmågan att kunna förbruka som fattas, nej det produceras)
mera än befolkningen kan betala. —
Formeln »droit au travail» hade förändrats till »droit à Passistance»,
rätten till understöd. Thiers anser emellertid att staten varken bör
eller kan bispringa de arbetslösa utan att begära vederlag i form av
arbete — det vore ekonomiskt vansinne. Staten har en hel mängd arbeten
att låta utföra, gott, låt oss gå i författning att utföra dem. Men staten,
måste införa planhushållning. När en kris bryter in bör staten sätta i
1 A. Thiers: »Om rätta medlen att förbättra de arbetande och fattiga
klassernas ställning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
