Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6, 30 maj 1933
- In- och utrikes 30. 5. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IN- OCH UTRIKES
30. 5. 33.
LINJERNA FÖR ARBETSLÖSHETSPROGRAMMET börja
så småningom att klarna sedan överenskommelse mellan
socialdemokraterna och bonde förbundet med biträde av vissa medlemmar
från andra partier (också högern) kommit till stånd. I alla sina
detaljer är visserligen uppgörelsen ännu ej känd, men så långt den
kan bedömas har den nåtts genom ömsesidiga eftergifter, den enda
rimliga metoden, då på åtskilliga punkter stridiga uppfattningar måst
sammanjämkas. Kan det sedan vara demokratins ljummaste
anhängare en tröst att förklara, att parlamentets förmåga att fatta
beslut är ett tecken på demokratins försvagning, så må det vara dem
väl unnat. Skulle förslaget falla i kamrarna bleve väl konsekvensen,
att demokratin åter stärkts. Det är en underlig sorts anhängare
demokratin har, som endast hylla den, så länge gruppintressen kunna
göra sig breda, även om det sker på den stora massans bekostnad.
Det är föga mening i att spekulera över vern som vunnit mest
och förlorat minst. Åtminstone från socialdemokratisk sida kan man
lugnt säga, att man gärna velat ge all den hjälp icke blott åt
arbetarklassen utan också åt bondeklassen, som kunnat ges, och om man
i vissa fall skulle handlat annorlunda och velat ge hjälpen på ett
annat sätt, är det därför knappast anledning att haka upp sig på
detaljer, om det stora och väsentliga kan vinnas. Det kan gott
erkännas, att synen på de ekonomiska problemen under de sista åren
blivit en delvis annan inom arbetarklassen, väl främst beroende på
den tankeväckare, som krisen utgjort, men också, vill man gärna tro,
beroende på den ökade rent faktiska kunskap om de ekonomiska
sammanhangen, som arbetarna förvisso satt sig i besittning av.
Man vill gärna också tro, att detsamma är och än mer skall bli
fallet för böndernas vidkommande. Den svenska bondeklassen har
dock så många stolta traditioner att följa, att det vore svårt att
tänka sig den urartad till en enda reaktionär massa. Ekonomiska
trångmål föda lätt desperation och grumla blicken för allt annat
än det egna omedelbara intresset. Så mycket mera glädjande vore
det, om de båda största folkgrupperna kunde få upp ögonen för
i vilken oerhörd grad de äro beroende av varandra. Det kan i
längden omöjligen leda till något annat än båtnad för dem båda och
då automatiskt också för landet i dess helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0277.html
