Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 30 maj 1933 - Händelser och spörsmål - England och Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 Händelser och spörsmål
1927 tillsattes en kommitté under den nuvarande utrikesministern
Simon för att utreda läget. Denna kommitté förordade 1929 att en
»runda-bordskonferens» med representanter för de olika parterna skulle
sammankallas. Kommittén avgav sin rapport i juni 1930 och i november
sammanträdde den första rundabordskonfe rensen, som sedan följdes av
nya sammanträden i september 1931 och i november-december 1932. I
år har för parlamentet framlagts ett visserligen icke till sin slutliga
utformning definitivt men dock brett upplagt man skulle kunna säga
diskussionsförslag, som antagligen kommer att till sina väsentliga delar
ligga till grund för den slutliga konstitutionen och regleringen av
förhållandet mellan imperiet och Indien.
Redan tidigt fastslog man den principen, att den enda form, som
kunde vara ägnad att med framgång rymma de stridiga intressena, var
iden federala. I denna nya federjatkxn stola de s. k. brittiska
provinserna automatiskt ingå, medan däremot de självständiga under egna
härskare lydande staterna av egen fri vilja skulle få ansluta sig.
Förutsättningen är, att stater omfattande minst hälften av befolkningen levande
i staterna och med rätt till minst hälften av de åt staterna avsedda
platserna i legislaturen skola ansluta sig, innan konstitutionen träder i kraft.
Den exekutiva makten skulle fortfarande tillkomma engelske kungen,
representerad av en generalguvernör eller vice konung som nu. Vid han$
sida skall stå ett ministerråd, ansvarigt inför den indiska riksdagen. I
fråga om tre departement är ansvarighet inför riksdagen dock
bortskaffad, nämligen för försvars-, utrikes- och ecklesiastika ärenden. I
dessa frågor svarar vice kungen inför moderlandets regering.
Riksdagen skulle omfatta två kamrar med lika rättigheter utom att
finansfrågor måste först behandlas i den lägre kammaren. Om
kamrarna ej kunna komma överens kunna de kallas till gemensamt
sammanträde, därvid de överlägga och rösta gemensamt. Kamrarna skola
sammanträda årligen. Mandatperioden är för den övre sju år och för den
undre fem år. Den undre omfattar 375 minst 25 år gamla medlemmar,
av vilka de 250 skola väljas i de nuvarande provinserna med direkta
val och de 125 utses av regenterna i staterna. Muhammedanerna skola
garanteras en representation om 82 och vissa grupper skola också
garanteras representation. Sålunda skola kvinnorna få 9 egna
representanter, arbetarna 10, sikerna 6, européerna 8, de lägre kasterna 19 o. s. v.
Den övre kammaren skall besta av 260 minst 30 år gamla ledamöter,,
av vilka 100 skola utses av staternas regenter, 136 väljas proportionellt
med systemet »the single transfierable vote» av provinsernas legislaturer,
10 utses av européerna, indiska kristnja ochi angloindier, fyra av olika
områden samt slutligen 10 av generalguvernören.
Rösträtten skall göras beroende av förmögenlheten liksom fallet är nu
vid val till provinsförsamlingarnja. Denna census skulle kompletteras med
viss bildningscenisus. Det beräknas, att mellan 2 och 3 <y0 av befolkningen
skulle få rösträtt eller sammanlagt mellan 7 och 8 mddj.
Generalguvernören; har att tillse, att lugn och ordning icke hotas, att"
federationens finlansiella stabilitet och kredit bevaras, att minoriteternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
