Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - Kuimintang. Av J. Dahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kuomintang 331
Under intimt samarbete med Sun Yat-sen grep Borodin sig
omedelbart an med det dubbla problemet att skapa en enhetlig
partiorganisation och att inrikta partiets krafter på vissa bestämda mål.
Den första svårigheten övervanns genom en drastisk reorganisation
av partimaskineriet enligt sovjetmodell. Makten koncentrerades i
en central exekutiv kommitté, ansvarig inför den två gånger om
året sammanträdande nationella partikongressen. Nyregistrering av
partimedlemmarna företogs och sträng disciplin infördes inom
partiet. På detta sätt vanns ett dubbelt mål, nämligen att göra varje
medlem partimedveten, aktiv och ansvarskännande samt att skapa
en centraliserad partiapparat, kontrollerad av ett fåtal ansvariga
ledare. Mot årsslutet 1923 hade reorganisationen framskridit så
långt, att det var möjligt att i januari 1924 sammankalla den första
nationella kongressen för att fastställa partiets program och
aktionslinje. Det nya partiprogrammet hade Borodin till sin egentlige
redaktör, men var icke alls, vad man skulle vilja kalla kommunistiskt.
Under den nyskapade organisationen och de nya stadgarna
utvecklade Kuomintang sig snabbt till en aggressiv politisk
organisation, vars första större politiska framgång var erövringen av
makten i Kanton och provinsen Kvangtung. Utvecklingen skedde efter
tre parallella linjer: konsolidering av en enhetlig partiauktoritet,
förankring av partiet bland massorna samt organisering av partiets
militära krafter under partiets kontroll.
Det har redan framhållits, huru Borodins politik särskilt fann
resonans hos Kuomintangs radikalare ledare. Medlemmarna av
partiet rekryterades emellertid i de flesta fall från medelklassen och
denna var varmt tillgiven den nationella demokratin och högst
ovillig att tillämpa partiparoller, som kunde tänkas skada medelklassens
sociala och ekonomiska intressen. Detta faktum skulle visa sig vara
av utslagsgivande betydelse under revolutionens kritiska period
våren 1927. Partiets högra flygel stod städse i skarpt
motsatsförhållande till den vänstra flygelns radikala element, vilket ju är
förklarligt, då högerledarna tillhörde den kinesiska aristokratin och
kapitalistklassen. De konservativa inom Kuomintang voro angelägna
att få en starkt centraliserad regering, vilken vore istånd att kuva
det florerande soldat- och banditväldet, införa lag och rätt samt
skapa en effektiv och modern administration. De voro outtröttliga
fiender till böndernas och arbetarnas organisation efter radikala
linjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
