Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - Händelser och spörsmål - Arfbetslöshetsfrågan inför riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 Händelser och spörsmål
Man frågar sig nu, hur det förhåller sig med sysselsättningseffekten
hos den av riksdagen beslutade arbetslinjen med en
reservarbetsanord-ning i betydligt större skala än den regeringen hade räknat med under
övergångsåret plus de arbetsobjekt, för vilka de 100 miljonerna äro
avsedda. Det särskilda utskott,, som formulerade riksdagsbeslutet, gick ut
ifrån, att inalles 74,000 arbetare skulle kunna beredas direkt
sysselsättning med hjälp av hela arbetslöshetsanslaget, d. v. s. de 180 miljonerna.
Av dessa 74,000 skulle 34,200 hänvisas till statliga eller kommunala
reservarbeten och återstoden, alltså i runt tal 39,800, beredas arbete vid
de statliga, kommunala eller enskilda arbeten, för vilka skola gälla den1
öppna marknadens i stor utsträckning! kollektivavtalsreglerade
arbetsvillkor. Den indirekta effekten av riksdagsbesluten är givetvis inte lätt att,
beräkna. Den måste självklart bli mindre än den, som skulle ha erhållits
om regeringens beredskapsanordning hade förverkligats, bl. a. beroende
därpå att reservarbetssystemet givits så stort utrymme i den av riksdagen
beslutade anordningen. Att räkna med, att denna anordning skall kunna
indirekt giva omkring 20,000 arbetare sysselsättning under tio månader
torde vara försvarligt. Därest riksdagsbesluten förverkligas i full
utsträckning torde alltså minst 90,000 arbetare kunna komma direkt eller
indirekt i åtnjutande av den hjälp, som arbetslinjen avser att skänka.
Därtill kommer hjälpen i form av kontantun der stod, för vilken 25 miljoner
kronor anvisats.
De 100 miljonerna av de av riksdagen anvisade medlen skola, i den
mån de icke tagas i anspråk för rent statliga arbeten, användas som
bidrag, lån och subventioner. Beträffande kommunala och enskilda arbeten
iförutsättes alltså att de, som skola låta utföra arbetena, göra vissa
insatser. Beräkningarna av sysselsättningseffekten bygga självklart på denna
förutsättning. Till de 155 miljoner, som beviljats för arbetsprogrammets
genomförande, skola läggas kommuners och enskildas insatser, vilka av
särskilda utskottet beräknats till 27,8 miljoner för kommunernas och 104,7
miljoner för enskildas vidkommande. Hela den summa, för vilka arbeten
komma att anordnas, därest de av riksdagen beviljade anslagen tagas i
anspråk, har beräknats till 287,6 miljoner kronor.
Materiellt sett har som sagt det mesta av regeringens
arbetslöshetsprogram accepterats av riksdagen. Principiellt nödgades regeringen däremot
offra en del, som! den utan tvivel satte högt värfdie på. Men sådana
offer nödgades man också bringa på borgerligt håll, framför allt inom
bondeförbundet och i det frisinnade lägret. Regeringen önskade som
bekant radikalt bryta med det gamla s. k. A.K:systemet. Dess förslag
angående arbetslinjen gick följaktligen ut på att det för de arbetslösa
särskilt ur lönesynpunkt otillfredsställande reservarbetssystemet skulle
ersättas med en anordning, enligt vilken de arbetslösa skulle så vitt
möjligt jämställas med andra( som sträva efter att finna försörjning med
hederligt arbete. Det visade sig snart, att det icke fanns resonans på dem
borgerliga fronten för ett så genomgripande reformförslag. Där kunde
man helt enkelt inte tänka sig ett hjälpsystem till förmån för arbetslösa
som icke var grundat på reservarbetsprinciperna och dirigerat av den
nära nog allsmäktiga Arbetslöshetskommissionen. Regeringen lyckades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
