Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - Händelser och spörsmål - Arfbetslöshetsfrågan inför riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 Händelser och spörsmål
nya anordningen, att — som det heter i de av riksdagen fastställda
reglerna — »prövning av klagomål över Arbetslöshetskommissionens beslut i
frågor, som röra grunderna för bestämmande av arbetslönens storlek,
ankommer på en särskild av Kungl. Maj :t utsedd nämnd». Hittills ha sådana
klagomål prövats av Kungl. Maj :t. Med den nya ordningen har man velat
avpolitisera arbetslöshetshjälpen på en väsentlig punkt — så långt det nu:
låter sig göra. Nämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter,
av vilka två skola »äga särskild insikt och erfarenhet beträffande
arbetsförhållandena och i övrigt beträffande ärenden av social natur», medan de
två övriga skola representera kommunal erfarenhet, den ene på
landsbygden och den andre i städerna.
Arbetslöshetskommissionen skall för övrigt som hittills fungera som
det centrala organet i fråga, om arbetslöshetshjälpen, i den mån denna
består av reservarbetssystemet, kontantunderstödsverksamheten och
därmed jämförlig statlig hjälpverksamhet. Vad angår reservarbetssystemet
skall särskild vikt läggas vid statskommunalt reservarbete. Sådant kan
bedrivas antingen i vederbörande kommuns egen eller i vederbörande
vägstyrelses regi. Som statskommunalt reservarbete kan också förekomma
arbete, vilket av kommun, eller vägstyrelse utföres efter avtal med
enskilda. Intet slag av arbete skall principiellt vara uteslutet från att kunna’
komma till utförande som reservarbete. Reservarbete skall vara
ekonomiskt och kulturellt berättigat samt komma staten, kommun eller annat
allmänt rättssubjekt till godo. Som sådant kan även upptagas arbete, som
kommer enskild till godo, såvida det utföres genom allmänt rättssubjekt
Det nya reservarbetssystemet skiljer sig från det gamla, förutom i fråga
om lönebestämningen, däri att även angelägna arbetön skola kunna
omfattas av detsamma. Regeln att sådant arbete, som kunnat väntas inom
den närmaste tiden komma till utförande på den öppna marknaden, icke
skulle få komma i fråga har sålunda slopats. Men man går naturligtvis
ut ifrån, att s. k. ordinarie kommunalarbeten skola alltjämt utföras i
enlighet med den öppna marknadens arbetsvillkor och att statsbidrag icke skola
lämnas till dem.
Den i riksdagen genomförda kompromissen, innebär vidare en mycket
betydelsefull reform i fråga om de 5. k. konfliktdirektiven. Dessa direktivs
politiska historia är allt för lång och invecklad för att här kunna förtäljas.
Vi få nöja oss med att konstatera, att de enligt en ganska allmän
borgerlig uppfattning utgjort det lovprisade »svenska systemets» grundstenar. I
ivern att vilja hävda statens neutralitet beträffande konflikter mellan
arbetsgivare och arbetare beslöt riksdagen 1922, 1923 och 1926 direktiv,
som i tillämpningen på ett betänkligt sätt kränkt den omhuldade
neutraliteten och vad värre är inneburit att oförvitliga svenska medborgjare
blivit behandlade med en obillighet och hårdhet, som man nog i allmänhet
icke åsyftat och önskat även om det stått i samklang med
initiativtagarnas intentioner. Nåväl, riksdagen har nu så grundligt som det överhuvud
taget varit möjligt rättat till det som av några politiska ränksmidare
och en godtrogen borgerlig rikdagsmajoritet hade gjorts krokot.
De genom det nyligen fattade riksdagsbeslutet fastställda reglerna för
reservarbete, kontantunderstöd m. nu innebära i likhet med de hittills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
