Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 30 juni 1933 - Händelser och spörsmål - Amerikas program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 36!
brödpriset med en cent pr pund. Regeringen har emellertid sin
uppmärksamhet riktad på frågan. Det gäller att stegra konsumenternas köpkraft
och det kan ske genfam att åter få övriga delar av näringslivet i gång.
Till ett syftar industrilagen. Dess bestämmelser medge om möjligt
ännu mera djupgående ingrepp från statens sida, även om också den i
första hand utgår ifrån att frivilliga överenskommelser skola komma till
stånd. Man förutsätter, att olika industrigrenar skola sluta avtal med
vissa normer för produktionen, vilka avtal skola godkännas av regeringen.
Dessa avtal skola innehålla bestämmelser om viss längsta arbetstid, vilken
förefaller komma att närma sig trettiotimmarsveckan. Vidare skola vissa
minimilöner fixeras. Av de förhandlingar, som hittills förts, framgår, art
denna minimilön torde komma att ligga vid omkring 12 à 18 dollars, olika
för olika delar av landet. Det är visserligen ingen hög lön, men den
ligger i varje fall över de lägsta förut utgående lönerna. Genom
minimilönen förhindras användandet av minderårig arbetskraft, vilket förut varft
en tämligen vanlig företeelse. För övrigt är det ingenting som hindrar,
att arbetarnas sammanslutningar söka driva upp lönen. Nu ha de fackliga
sammanslutningarna i Amerika ju hittills varit mycket svaga på många
områden. Lagen förutsätter bildandet av fackföreningar och stipulerar
särskilt, att ingen arbetsgivare har rätt art tvinga någon anställd arbetare
att tillhöra de vanliga företagsföreningarna och ej heller äger företagaren!
rätt att förbjuda de anställda att tillhöra de fria fackföreningarna.
Lagen förutsätter vidare överenskommelse om produktionens
fördelning och om förhindrande av konkurrens både mellan inrikes företagare
och med utlandet. Det sista kan ske på det drastiska sättet, att
presidenten höjer tullarna eller helt enkelt förbjuder import av vissa varor. Om
överenskommelse ej kan komma till stånd, kan presidenten ålägga
industrin art följa vissa uppgjorda regler och den, som tredskas, mister helt
enkelt rätten att producera. Antitrustlagarna kunna försättas ur kraft och;
det är en tyst förutsättning, art priserna skola kunna fixeras.
Liksom inflationsbestämmelserna kopplats till jordbrukslagen, så har
industrilagen fått ett påhäng, som ger presidenten rätt att sätta i gång;
allmänna arbeten för 3,3 miljarder dollars, d. v. s. i svenskt mynt omkring’
15 miljarder kronor. Dessa allmänna arbeten äro i stort sett av samma
slag, som de här hos oss beslutade. Det bör emellertid framhållas, art
det icke uppställts några krav på räntabilitet. Huvudsaken är art arbeten
bli utförda. De inrymma statliga byggnadsföretag, byggande av
krigsfartyg, upprensning av floder, hamnbyggnader, kraftbyggnader och vidare
bidrag som gåva till kommuner och delstater för vägbyggnader, kloaker^
broar, vattenarbeten, dockor o. s. v.
Allt detta kostar pengar. De skola liksom hos oss anskaffas genom lån.
Men lån böra någon gång återbetalas och liksom vi har man i Amerika!
beslutat och reserverat vissa skatter för detta ändamål. Ursprungligen
hade man tänkt sig inkomstskatten som lämplig form, men stannade till
slut vid följande skatteformer. Aktiebolagen skola erlägga en tiondels
procent av sin förmögenhet, vilken bolagen själva få uppskatta. Värdera1
de för lågt, få de i stället en högre skatt på vinsten, ty vinster, som
över-iskjuta 12,5 o/o av kapitalet, ha att betala 5 o/o i skatt. Alla utdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
