Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 juli 1933 - In- och utrikes 31. 7. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men främst och viktigast står dock socialdemokratins glänsande
frammarsch. Den må ha berott på anslutning till deras program
eller på oppositionen mot Lappo och lappomedlöpare, den är i varje
fall ett tecken på att man åtminstone i Finland förstått var
demokratins fiender äro att söka och var dess vänner.
DET LÄR ICKE GÅ att inbilla en finne, att det är det
socialdemokratiska partiet, som vill diktatur, och det lär inte gå här
hemma heller, alla förljugenhetens knep till trots. De
socialdemokratiska partierna ha fört en så lång kamp först mot den
kommunistiska diktaturläran och sedan mot den fascistiska, att någon
tvekan om deras uppriktighet inte borde råda. Men de som tveka döma
väl efter sig själva och sin egen halvhet.
Nu senast söker man lite varstans göra den franska
Renaudel-gruppen till fascister med onda avsikter mot demokratin. Bygger
man sina antaganden blott på sådana uttalanden av gruppens
medlemmar, däri det kräves ordning och auktoritet, statens användande
för ekonomins inriktning på nya vägar, att man först skall ställa
om sitt eget hus, innan man ställer om andras, ja, då finns det nog
ingenting annat att göra än att erkänna, att det finns rätt många
fascister inom vårt eget socialdemokratiska parti. Och det vore skäl
att vara stolt över ju fler där funnes. Ty någon annan väg är
näppeligen farbar, om man vill nå det socialistiska målet, än att gå
fram utefter de stigar, som heta ordning, självtukt och disciplin
parad med all den frihet, som en fri medborgare i ett fritt land har
rätt att kräva. Det ligger en avgrund befäst mellan detta och den
kadaverlydnad och det slaveri, i vilket de på äkta fascistmanér styrda
folken försmäkta.
Det är dessbättre icke fascism allt, som rymmer planering och
medvetna ingripanden, det är icke fascism allt, som också vill ta
hänsyn till den nationella egenarten utan att därför dra ned de
nationella värdena till partipolitiska symboler, brukbara som camouflage
för varjehanda själviska intressen. Vi ha förut bestritt de s. k.
nationella partiernas rätt att lägga beslag på vare sig nationens
resurser eller symboler, lika kraftigt bestrida vi deras rätt att stäcka
vår strävan, så fort den sträcker sig utanför det egna landet.
Partiets ordförande har partiet med sig, då han hävdar vår svenskhet,
liksom då han hävdar vår internationalism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
