Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 juli 1933 - Samhällets rationalisering. Av Karl Fredriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samhällets rationalisering 381
Låt oss nu, med vårt eget land som utgångspunkt, söka bedöma
en aktuell socialiseringsaktions förutsättningar inom ett nationellt
avsnitt, där socialdemokratins position är längst framskjuten.
Naturligt nog är det från socialiseringsnämnden man väntar det
förlösande ordet. Slutprodukten av socialiseringsnämndens arbete,
ett industribetänkande samt nämndens slutbetänkande, har icke
kunnat färdigställas inom den fastställda tidsfrist, som redan är
utlupen. Nämndens främsta ledamöter ha ju tagits i anspråk för
andra trängande samhällsuppgifter. Man må hysa vilken mening
man vill om det lämpliga och nödvändiga i att rycka bort nämndens
främsta politiska krafter för andra uppdrag. Att så faktiskt skett
är emellertid ett vittnesbörd: det råder brist på folk som i sig
förenar det för ifrågavarande uppgifter erforderliga måttet av politisk
och teknisk insikt.
Det kan vara skäl att sätta fingret på denna punkt, som röjer ett
problem av större betydelse än man i allmänhet inom arbetarrörelsen
gör klart för sig. Socialdemokratins rekryteringsområde har
hittills i övervägande grad omfattat de kroppsarbetande klasserna.
Många ur kroppsarbetarnas led utgångna personer ha visserligen
efter hand förvärvat sig aktningsvärda insikter och färdigheter på
speciella områden, företrädesvis inom den offentliga förvaltningen.
Men hur stor anslutning till socialdemokratin finns det bland
teknisk och ekonomisk expertis på olika områden: ekonomer,
företagsledare, ingenjörer, bankmän, ämbetsmän?
Det går visst att bland socialdemokratins sympatisörer och till
och med bland partianslutna medlemmar finna enstaka
representanter för alla dessa kategorier. Men de utgöra undantag. Den
övervägande delen står ännu, om icke fientlig så dock avvisande
eller främmande i förhållande till den socialdemokratiska rörelsen
och socialismens idévärld.
Socialdemokratin som arbetarrörelse har all anledning att i eget
intresse söka vinna på sin sida så många som möjligt inom dessa
kategorier. Och det kanske därvid vore skäl att överväga, huruvida
icke den socialistiska idéns anknytning till rent proletära
klassintressen kunde i ännu större grad än vad som redan sker få lämna
plats för en starkare betonad vädjan till det hos även andra än
proletärer nedlagda mänskliga behovet av ordning och förnuft i
tillvaron. Ingen klarsynt sociolog förnekar klassintressets betydelse
som drivkraft i politiska och sociala rörelser. Men klassintresset är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
