Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 8, 31 juli 1933
- Litteratur
- Tyskland under hakekorset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
Tyskland under hakekorset. Det norske arbeiderpartis forlag. Oslo 1933.
Norska arbetarpartiet har i en intressant skrift, Tyskland under
hakekorset, sammanställt de viktigaste fakta om den tyska nationalsocialismens
historia och genombrott, dess ledare, dess terror och till detta fogat några
reflexioner om den tyska arbetarrörelsens taktik och nederlag. Boken är
ett kollektivt arbete, författat av en rad tyska och norska socialister.
Mycket i skildringen av den utveckling, som av »selve røverbandevesenet»
gjort den tyska statens starkaste organ, är redan känt och omvittnat, men
det skadar inte att på detta sätt få en systematisk repetition av de
viktigaste händelserna.
Publiceringen av skriften ligger i tiden före Hugenbergs utsparkning
ur regeringen, men författarna se klart den förestående brytningen mellan
nazismen och den gamla, kejsartrogna kapitalismen. Detta innebär likväl
på intet sätt någon socialistisk framstöt. Vad det betyder, framhålla
författarna, är endast en uppgörelse med den konservativa kapitalismen, som
fortfarande lever på politiska dogmer som hörde den fria konkurrensen
och Manchester-skolan till. Vad nationalsocialismen» vill, är att genom
en stark auktoritetsstat bortskära så väsentliga utväxter på det fria
kapilistiska produktionssystemet, att den skall kunna rädda själva den
privatkapitalistiska samhällsprincipen.
Kapitlet om Den tyske arbeiderbevegelses tragedie är en skarp kritik
av såväl den tyska socialdemokratin som den tyska kommunismen.
Arbetarpartiet i Norge tillhör som bekant varken andra eller tredje
Internationalen, och dess kritik sammanfaller helt, med den som i Tyskland
framförts av det i oktober 1931 bildade socialistiska arbetarpartiet
(S. A. P.) bestående av oppositionella, element inom båda de stora
arbetarpartierna. Synpunkterna äro strängt marxistiska. Olyckorna och
nederlagen återföras till Bernsteins revisionism, som i arbetarklassen
inympade illusionen om det gradvisa inväxandet i socialismen. Den första
ödesdigra följden av denna revisionism var socialdemokraternas
medverkan till krigskrediternas beviljande i augusti 1914, den andra var
deras oförmåga att fullfölja revolutionen 1918. Och sedan följer den
ängsligt statsbejakande och nationalistiska politik, som prisger alla
socialistiska grundsatser för att i varje ögonblick; välja det mindre onda.
»1919 Valde socialdemokraterna sin Fritz Ebert till rikspresident. 1925
röstade de på centrum-kandidaten Wilhelm Marx, 1932 valde de Paul von
Hindenburg till president för den tyska republiken — för att förhindra
något värre.»
Kritiken av de tyska kommunisterna blir inte mindre skoningslös,
tvärtom. Inkompetenta att leda arbetarklassen påskyndade de endast
nederlaget genom att splittra arbetarrörelsen i två; fientliga läger, som
i stället för att samla sina krafter till kamp mot fascismen menade att de
först och främst måste tillintetgöra varandra. På denna punkt måste man
helt understryka författarnas ord. Egendomligt är emellertid, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0403.html
