Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Händelser och spörsmål - Arvsskattens betalningsmöjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 Händelser och spörsmål
bedömbara, men givetvis kunna bland dem också förekomma sådana, som
äro tämligen lätta att realisera.
I någon mån överraskande torde det resultat vara, varav det framgår,
att enbart kontanter, banktillgodohavanden och utfallande livförsäkringar
så nära räcka till för att betala både boens skulder och den föreslagna
arvsskatten. Skulder och arvsskatt beräknas till omkring 65 milj. och de
nämnda tillgångarna till nära 58 milj. Detta utesluter givetvis inte, att
förhållandena starkt växla mellan de olika fallen men även denna
summasiffra säger dock en hel del. Utredningen har som naturligt är
gjort beräkningarna för varje län. Rätt betydande variationer
framkomma därvid. Lägst ligger Stockholms län med blott 9 o/o av tillgångarna
i dessa likvida tillgångar och högst Norrbottens med nära 43 o/o, men
antalet undersökta bouppteckningar är i detta län så ringa, att man knappast
äger rätt att dra några mera vittgående slutsatser.
Tas även obligationer och börsnoterade aktier med bli siffrorna
jämnare. Medeltalet för hela riket blir över 34 o/o med siffrorna för läneni
svängande mellan 24 och 50 o/o. Antalet bouppteckningar är dock så
ringa på flera håll, att en enda bouppteckning av särkaraktär kan ha
förskjutit procentsiffran högst betydligt.
Särskilt talade man ju om svårigheterna för sådana personer, som hade
sin förmögenhet nedlagd i jordbruksfastighet, att komma ut med skatten.
Utredningen har därför också särskilt tagit sikte på den^na grupp. Den,
visar en lägre siffra. Om den för samtliga var över 34 o/o blir den för
jordbrukarna endast 26 o/o. Raknar man i stället i relation till
behållningen, d. v. s. frånräknar skulderna, komma siffrorna närmare
varandra. Jordbrukarna äro nämligen i regel mera skuldsatta.
Procentsiffrorna för de olika länen äro i detta fall mindre upplysande, eftersom’
antalet bouppteckningar är mycket lågt i flera län.
En uppdelning av materialet på de olika åren 1931 och 1932S samt
första kvartalet 1933 ger icke ett resultat, som berättigar till några*
bestämda omdömen om förändringar i den ena eller andra riktningen. I
den mån de framräknade relativa talen därför basera sig på ett tillräckligt
stort material, torde man kunna utgå ifrån att de gälla för mer än de
nämnda åren.
En uppdelning på förmögenheter av olika storleksordning har givetvis
sitt betydande intresse. En dylik har gjorts i nio grupper för varje av
de undersökta åren. Antalet ii varje grupp, särskilt av de högre,
♦måste då bli tämligen ringa och procentsiffrorna därför också antagligen
ganska varierande. Det visar sig också bli fallet. Någon egentlig
slutsats kan man därför icke draga, men utredningen tror sig kunna
konstatera en något försämrad likviditet för de mindre förmögenheterna än
un-jder 1931, vilket bestyrkes av andra förhållanden. Det synes emellertid
framgå, att de likvida tillgångarna icke ökas i takt med förmögenhetens
ökning, vilket måhända kan synas egendomligt, då man ju har den
föreställningen, att de mycket stora förmögenjheterna till stor del äro
koncentrerade i aktier och obligationer. Siffrorna ge emellertid i varje fall
icke någon bestämd bild i den riktningen. Därav följer att svårigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
