Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Händelser och spörsmål - Arvsskattens betalningsmöjligheter - Kommunal sparsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 Händelser och spörsmål
tänkligt överdrivit dessa svårigheter. Antalet fall, då andra tillgångar är*
de ovan såsom likvida rubricerade måst tillgripas, var dock1 icke
oroväckande stort. Om man dessutom tar hänsyn därtill, att skatten
förtutsatts kunna bli uppdelad på ett större antal år, böra svårigheterna icke
oväsentligt ha minskats. Naturligtvis förekommer det vid denna
skatteform Liksom vid alla andra åtskilliga enstaka fall, där hårdheten mot den
skattskyldige kan förefalla obillig, men med jämkning och tillmötesgående
torde de allra flesta ha kunnat bemästras utan att berättigade skäl till
klagomål behövt framkomma. Önskligt vore givetvis, om undersökningen
vid tillfälle kunde utsträckas till att omfatta ett större antal år samt även
städernas bouppteckningar. Möjligt är, att man då skulle komma fram
till något avvikande siffror, men det sannolika är väl, att
förhållandena i städerna äro sådana, att likviditeten närmast är större än på?
landsbygden. Man har åtminstone av vissa orsaker den uppfattningen,
att förmögenheterna i städerna i väl så stor omfattning ligger nedlagd i
värdepapper än vad fallet är för landsbygdens del. Åtminstone för
Stockholm visar undersökningen, att en större del av tillgångarna ligga
nedlagda i likvida tillgångar, även om dessa likvida tillgångar endast i 64 o/o
av fallen förslå till täckande av skulder och arvsskatt mot nära 74 o/o för
landsbygden.
Då utskottet tog ställning till arvsskatteförslaget skedde det på det
viset, att man utgick från vilken inkomst staten kunde behöva av denna;
skattekälla. Då summan befanns ganska mycket lägre än enligt
regeringens förslag, konstaterar utskottet kort och gott att denna summa kan
anskaffas genom en vanlig höjning av skatteskalorna. Någon diskussion av
företräden och nackdelar förekom enligt utlåtandet icke alls. Någon
hänsyn till verkningarna på sparande och kapitalbildning har man icke ansett
sig böra taga. Förmögenhetsfördelningen är icke omnämnd. Arvsskattens
omläggning har helt enkelt skett för att skaffa staten nödiga inkomster
för tillfället. Punkt och slut.
Kommunal I Stockholm har under några månader arbetat en s. k.
sparsamhet, besparingsberedning med uppgift att undersöka
möjligheterna för besparingar på stadens löpande budget för
att uttaxeringsbehovet måtte kunna hållas nere. Beredningen avlämnade
sitt betänkande för några veckor sedan. Här skall inte diskuteras
förslagets detaljer eller ens allmänna principer. Förslagen ha ju närmast
lokalt intresse. Resultatet kan dock ha en hel del att lara även andra
kommuner.
Här som i fråga om staten visade det sig nämligen, att möjligheterna
att göra omedelbara besparingar äro tämligen begränsade. En mycket stor
del av utgifterna äro bundna för lång tid framåt och kunna icke
nedskrivas utan brytande av överenskommelser och avtal. Anslagen på
skattestaten för innevarande år uppgå till nära 244 milj. kr. Av dessa)
äro emellertid 144 milj. bundna genom avtal eller utfästelser och kvar
stå således blott omkring 100 milj., där besparingar över huvud taget
äro möjliga. Men det är givet, att även i den summan den större delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
