Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1933 - Nazist och jude. Av Alrik Jacobi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otvetydigt bekänner sitt judiska ursprung. I efterskriften till "der
Geisterseher" citerar han bland andra okvädinsord, som den tyska
pressen slösat på hans person, också invektivet "pervers jude". De
mest slående uttrycken för hans judiska rasstolthet finner man dock
i krigsromanen "Vampir", som, om man frånser de
sexualpatologiska skildringarna, är en enda lång lovsång över de tyska — och
särskilt tyskamerikanska — judarnas solidaritet med sitt kämpande
fädernesland. Det är en ståtlig rad judiska patrioter, som här
passerar läsaren. Först och främst Lotte Levi, halvblodsjudinnan,
stolt över sin dubbla härstamning, sitt semitiska fäderne lika väl
som sitt germanska möderne. Ättling av Aarons prästerliga hus,
är hon lika hemma i Israels hävder som i Tysklands, och den
svart-vit-röda fanan är för henne icke endast Tysklands symbol utan
också det fälttecken, som en gång samlade Levi stam under
ökenvandringen mot det förlovade landet. — Så är det hennes läkare
och förtrogne, doktor Samuel Cohn, jude till börden, amerikan till1
födseln, men även han tysk i hjärta och sinne. Vidare överste
Piedraperla, alias Perlstein-Pearlstone, en senfödd ättling av
makkabeernas krigarätt, född galizier, naturaliserad amerikanare, till sist
officer i ett mexikanskt fribytarband, förrädare mot sitt
adoptivland, när hans fäders land kallat honom. — Där skymtar också den
judiske tidningsförsäljaren, som på en blåsig newyorksgata ropar ut
sina löpsedlar, där de hebreiska bokstäverna förtälja om
Hindenburgs segrar. Hos den lyssnande tyske propagandachefen väcker
det reminiscenser från universitetsåren i Prag, då tyska och judiska
studenter sida vid sida kämpade mot den gemensamma slaviska
arvfienden:
"Vilka voro dessa pragtyskar, som stredo för sitt språk och sin
kultur, år ut och år in, mitt i slavernas land? Judar var det,
rasrena judar till nittio procent. Det var dem, som tjeckerna kallade
smutsiga, illaluktande tyska hundar. Man betraktade dem som
tyskar, ack, allt det slaviska tyskhatet var i grund och botten
ingenting annat än antisemitism. Och judar, som kände sig som tyskar,
kämpade i hetaste strider för Tysklands sak: Levi söner under den
svart-vit-röda fanan, judar och tyskar mot slaverna — var det icke
vad de judiska tidningarna dagligen arbetade för och miljoner i
Newyorks ghetto av allt sitt hjärta hoppades på. Judarna som
tyskar, en tysk stam, jämnställd med schwaber och franker, med
steirare, pomrare och tyrolare.– – – Ett främmande element,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
