Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 10, 30 sept. 1933
- Litteratur
- Ragnar Smith: Världsfredens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
Ragnar Smith: Världsfredens problem. Skoglunds förlag. Kr. 5:25.
Kaptenen vid kustartilleriet Ragnar Smith har i detta arbete företagit
sig att ge en analys och värdesättning av de faktorer som verka för och
emot freden. Såsom utgångspunkt väljes den ståndpunkten att kriget är
tit icke nödvändigt ont, som med varje förnuftigt medel måste bekämpas,
utan att förf. anser sig ha anledning att göra denna tes till föremål för
en särskild undersökning. Förf. antyder som en möjlighet att här finnes
ett djupare problem, vid »vilket många frågetecken kunde med fog sättas,
men i avslutningskapitlet bekänner han att han personligen icke bryr sig
om dessa frågetecken. Visserligen säger han sig ej vara nog förmäten
eller nog hycklande att påstå sig äga visshet att icke krigst är, såsom
pessimisterna säga, ett nödvändigt ont. Den mer optimistiska tankegången
är för honom i första hand en arbetshypotes. Men den är tillika en
trossak. »Kunna vi icke påstå oss äga visshet, att kriget kan besegras, så
vilja vi i stället tro på dess övervinnande samt hoppas, att denna
övertygelse må bliva så allmänt omfattad som möjligt — och detta även om
denna tro och pvertygelse i grund och botten endast är en illusion. Ett
är nämligen visst: krigets tillbakahållande och undanröjande är såsom
mål för mänsklig strävan oumbärligt.»
Denna klara och redbara utgångsställning är betecknande för förf:s
behandling av de frågor han diskuterar. I en rad kapitel prövas och vägas
med moget omdöme och utan fördomar de mångahanda synpunkter, som
föras till torgs under debatterna om fredens problem. Förf. är
angelägen om att vederlägga alltför ytliga eller alltför optimistiska argument
men avfärdar dem först efter utförlig diskussion. Till sist fasthåller han
vid en linje såsom den enda framkomliga: en internationell organisation
på »dynamisk» grundval. Bristen i det nuvarande folkförbundet och i
de försök, som gjorts till dess fullkomnande, är att man byggt på
»statisk» grund, på oföränderligheten av gränser och andra förhållanden
staterna emellan. Man tar icke hänsyn till utvecklingen och till
nödvändigheten av att kunna revidera bestående internationella förhållanden, som
hämma folkens utvecklingsmöjligheter.
Denna tankegång är ju icke ny. Den kan heller icke till sin allmänna
riktighet bestridas. Frågan är blott i vilken utsträckning den bör inverka
på organiserandet av de internationella procedurerna för lösning av tvister
och på avf attningen av den internationella »lagstiftningen». Bör man t. ex.
inrikta sina strävanden på att införa i internationella avtal bestämmelser
om revision av traktater genom skiljedomstolar eller genonx
majoritetsbeslut inom N. F:s församling eller råd? Förf. finner tydligen en
utveckling i denna riktning oundgänglig. Men har han månne: reflekterat
på författningsutvecklingen inom de olika staterna? Tänk oss t. ex. läget
i Sverge vid tiden omkring sekelskiftet, då en stor befolkningsklass,
industriarbetarna, saknade praktiskt taget inflytande i parlamentet och därmed
även möjligheter att på denna väg få sina intressen beaktade. En ändring
av författningen kunde ej ske utan samtycke av de maktägande klasserna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0503.html
