Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1933 - Slutreplik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Vasarna 511
Men nog härom. Jag återkommer till vetenskapsläran. Det förvånar mig
verkligen, att herr Gårdlund här icke ens visat mfaijsta vilja att förstå
mig. Vetenskaplig förklaring är ingenting annat än beskrivning i
lämpliga termer — detta är en numera så allmänt accepterad sats, att någon
diskussion härom borde vara överflödig. Eller tror herr Gårdlund
verkligen, att de termer, med vilka man opererar t. ex. i den fysikaliska
begreppsbildningen — »massa», »energi» o. s. v. — äro annat än
beskrivningar på empiriskt iakttagna processer. Det är mycket möjligt, att dessa
termer i framtidens fysik visa sig olämpliga, men de ha hittills gjort mycket
goda tjänster. På samma sätt äro begrepp sådana som »drift», »instinkt»
o. s. v. ingenting annat än beskrivningar på empiriskt iakttagna
reaktioner. Det är möjligt, att de i framtida psykologi böra utbytas mot andra,
men hittills ha de gjort goda tjänster. I mim bok har hela derana
terminologi dock använts med reservation. Att jag icke ingått på alltför
många teoretiska subtiliteter sammanhänger emellertid med bokens hela
syfte. Med god vilja borde herr Gårdlund ha kunnat förstå detta.
Ett par ord även om de s. k. »skrivbordsfunderingarna». Det är
verkligen ett ganska lättvindigt sätt att avfärda saken rned derrta ord, men
det vittnar än en gång om fullständig obekantskap med kunskapsteoretiskt
tänkande. Först och främst — tror herr Gårdlund verkligen, att de av mig
nämnda forskarna inmonterat sina skrivbord på obebodda öar och
konstruerat upp sina åskådningar om människonaturen utan hänsyn till en
oerhörd fond av samlad erfarenhet, framför allt historiens men även den
egna iakttagelsens? Shakespeares dramer äro också
»skrivbordsfunderingar» men därför icke föraktliga källor till människokunskap, d. v. s.
psykologi. När t. ex. Max Weber gör upp sin teori om sambandet mellan
protestantismen och den kapitalistiska andan, utgår han från ett empiriskt,
statistiskt konstaterat faktum. Detsamma gäller mutaüs mutandis om
Sombart, Spranger och hela raden, ehuru jag gärna skall erkänna, att de
icke ha samma stringens och försiktighet vid uppgörandet av hypoteser
och uppställandet av begrepp som Weber. Men för det andra — och detta
är här avgörande — är varje vetenskaplig teori en
»skrivbordsfundering», ehuru icke uppgjord på fri hand. En vetenskaplig undersökning
har i det stora hela tre moment. 1) Man ställer på, grundval av vissa
iakttagelser ett problem. Frågans formulering, ofta i form av att man
anordnar ett experiment, är en skrivbordsfundering. När man t. ex. vid
intelligensmätningar uttänker vissa tests, är detta ingenting annat än en
skrivbordsfundering, men en sådan kan visserligen vara bättre eller
sämre. 2) Man iakttar rent empiriskt vissa fakta, t. ex. hur experimentet
utfaller. 3) Man bearbetar eller tolkar innebörden av den empiriska
iakttagelsen. Detta är åter en »skrivbordsfundeong» eller — för att
använda en mera vetenskaplig term — en deduktion- Deduktionen börjar
och slutar alltså undersökningen och utan den skulle ingen vetenskap
komma någon vart. Det är icke blott den »rena matematiken»,t som
ären »skrivbordsfundering», utan även den tillämpade. Det finns ingen ren
induktion i vetenskapen, utan induktion och deduktion måste alltid
komplettera varandra. Newtons klassiska fysik var i hög grad en »skrivbords-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
