Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11, 31 okt. 1933
- Arbetarrörelsen och militären. Av Karl Fredriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARBETARRÖRELSEN OCH
MILITÄREN
Av KARL FREDRIKSSON.
"Det finns nu en hel del socialdemokrater utan egen mening i
denna fråga eller i saknad av mod att säga sin mening", sade Elof
Lindberg i försvarsdebatten på senaste partikongressen. Han
kastade därvid en menande bläng över axeln åt mitt håll vid
sekre-terarbordet. Jag hade nämligen i den, vevan i några diskussioner
och visst också i en artikel i Tiden ställt frågan vad som menades
med avrustning och hävdat, att så länge "isolerad avrustning" likväl
betydde bibehållande av en väpnad våldsmakt — som t. o. m. kunde
vara av det tyska riksvärnets kvalitet — så vore det falskt att
betrakta en dylik avrustning som om den vore något helt motsatt vad
som eljest går under namnet rustning eller försvar. Enligt min
mening — som jag alltjämt energiskt vidhåller — är en militärmakt för
25 miljoner kronor — den siffra Elof Lindberg nämnde på
partikongressen ■— visserligen en mindre militärmakt än den för 125
miljoner, men likväl en militärmakt. Den inre ordningen sköter ju
polisen. Vill man ha en "ordningsmakt" dessutom för en kostnad av
cirka 25 miljoner kronor ställer sig icke blott frågan varför den skall
vara så liten, utan också varför den skall vara så stor — eller varför
den skall vara alls. Börjar man motivera för en väpnad våldsmakt,
om än så liten, avsedd att användas mot fredsstörare av annat
slagan dem polisen har på sitt konto — då är man ju faktiskt inne på
en tankegång av principiellt samma slag som då man ger skäl för
ett "betryggande försvar".
Det kan förefalla småaktigt och praktiskt betydelselöst att göra
detta påpekande. Men då mycket av stridens oresonlighet
uppenbarligen kommer sig av att man inbillar sig slåss för helt motsatta
och väsenskilda principer, borde det kunna bidra till en mera
lidelsefri och lugn bedömning om det kan påvisas, att skillnaden i
ståndpunkterna mera är en gradskillnad äm en artskillnad och att
förutsättningen för samtliga ståndpunkter är i princip lika; samtliga
förutsätta, att ett visst mått av väpnad våldsmakt kan äga berättigande
för att skydda mot eller nedbringa vissa risker. Då den fullständiga
försvarsnihilismen — avstående från allt våld — praktiskt taget
saknar företrädare i den politiska diskussionen, och då ett "betryggande
försvar" som ger fullständig trygghet icke är tekniskt möjligt — då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0525.html
