Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Kommunal affärsverksamhet. Av Herman Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 Herman Stolpe
verksamheten. Även i Österrike, där städernas kommunala
affärsverksamhet nått hög grad av utveckling, ha delstaternas regeringar
myndighet att bestämma gränserna för kommunernas
affärsverksamhet. Wien har emellertid förbundsstats ställning, och det beror för
den skull där på stadsförvaltningens inställning, vilka initiativ som
skola tagas på den kommunala affärsverksamhetens område. Då
socialdemokraterna länge varit dominerande i Wien, har detta haft en
stark utbyggnad av den kommunala affärsverksamheten till följd. På
Nya Zeeland, där de kommunala myndigheterna likaså visat stor
initiativförmåga, kräver varje utvidgning av kommunernas
affärsverksamhet de statliga myndigheternas godkännande.
Motiv för kommunal affärsverksamhet.
De motiv, som ligga bakom statens ingripande i kommunernas
rörelsefrihet, kunna givetvis variera. Står regeringen under starkt
inflytande av de enskilda affärsintressena kan detta ta sig uttryck i
åtgärder, som lamslå kommunernas företagsamhet på affärsområdet.
Även om en socialistisk syn behärskar statsförvaltningen, kan denna
motsätta sig en utvidgning av den kommunala driften, exempelvis
därför att ett statsmonopol ter sig som en ännu mer tillfredsställande
lösning.
På de områden, där ett lokalt monopol är det driftsmässigt
naturliga, ha kommunerna av givna skäl tagit verksamheten omhand i
växande utsträckning. Det kan t. ex. icke vara rationellt att två
gasverk tävla om förbrukarna, då anläggningskostnaderna för gas
framställning och -distribution äro alltför ansenliga för att en dubblering
skulle vara socialekonomiskt försvarbar. I den mån den kommunala
driften i dessa fall vunnit växande omfattning och kommunerna
även utvecklat sin sociala verksamhet (skolväsen, fattigvård,
arbetslöshetspolitik m. m.), ha kommunerna naturligt nog blivit allt större
uppköpare av dagliga förnödenheter sådana som mjölk, smör, kol
m. m. Driftiga kommunaltjänstemän ha sökt komma i direkt kontakt
med leverantörerna för att på så vis reducera
mellanhandskostnaderna, och därigenom ha kommunala produktions- och
inköpsorganisationer kommit till stånd. Redan före kriget gjorde sig dessa strävanden
gällande, och under kriget fingo de en stark stöt framåt, då de statliga
myndigheterna helt enkelt gåvo kommunalförvaltningarna i uppdrag
att organisera stora grenar av befolkningens varuanskaffning. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
