Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Idealsamhällets byggnadsmateriel. Av Magnus Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turen utan tack vare ett bättre beskaffat intellekt torde man våga
stillsamt påpeka även i detta muskelkultens tidevarv.) Om också
den populära föreställningen att snille och galenskap närmast skulle
vara två sidor av samma sak är till väsentlig del oriktig så ha vi
å andra sidan tillräckligt många bevis som stödja Schopenhauers
påstående att geniet står närmare galenskapen än vad
genomsnittsintelligensen gör. Det skulle ta allt för stort utrymme i anspråk
att räkna upp ens tillnärmelsevis alla kulturheroer som under någon
period av sitt liv varit själssjuka. Några få namn kunna dock
nämnas såsom filosoferna Rousseau, Svedenborg och Nietzsche,
naturforskarna Newton, Robert Mayer, Semmelviss, Galton, diktarna
Tasso, Kleist, Hölderin, Lenau, Dostojevski, Tegnér, Fröding och
Strindberg m. fl., m. fl. Det torde på vetenskapens nuvarande
ståndpunkt ofta stöta på stora svårigheter att beträffande en mängd
gränsfall ställa tillförlitliga horoskop, då ju genialitet och vanvett ofta
omväxla i samma persons liv. Därför kunna naturligtvis de
rashygieniska åtgärderna — i varje fall de av förebyggande karaktär
— komma i fråga endast gentemot de ovedersägligen undermåliga
och lämna gränsfallen "utan avseende". (Dock är att märka att
verkliga genier sällan få genialiska barn.) Detta hindrar givetvis
icke att där ingripande kan ske utan risk att åstadkomma skada,
där bör det också ske.
Redan i början påtalades det ringa intresse denna fråga kan
glädja sig åt utanför rashygienikernas egna led. Så torde det väl
komma att förbli även i fortsättningen. Utsikterna för rashygien att
bli en trosfråga eller ett politiskt slagnummer äro skäligen små.
Denna kan icke mobilisera lidelserna, ressentimenten, egoismen,
fanatismen, ras-, national- eller klasshatet — kort sagt: den förmår
knappast att väcka vilddjuret inom oss. Bten appellerar till
eftertanken och det sunda förnuftet mera än till känslorna.
Å andra sidan kan man trösta sig med att det väl knappast
kommer att resas något starkare motstånd mot rashygienikernas krav
då dessa föras fram tillräckligt tydligt formulerade och tillräckligt
motiverade. Vilket inte skett hittills. Självfallet kommer det att
framföras en del betänkligheter — baserade på inbillat moraliska,
etiska, religiösa eller andra grunder — mot de nödvändiga
åtgärderna, men skälen för äro allt för påtagligt överlägsna: de kunna
med långt större fog göra anspråk på att företräda såväl religion
som moral — och framför allt nödvändigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
