Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bruk, att begreppet arbetare i; allmänna medvetandet kommit att
inskränkas till sin egentliga omfattning och närmast blivit liktydigt med
industriarbetare. Det kan nog inte bestridas, att detta förhållande åtminstone
i någon liten mån bidragit till att fjärma såväl bönder som medelklass
från ett naturligt, av gemensamma intressen betingat samarbete med den
socialdemokratiska arbetarrörelsen.
Det är en utbredd borgerlig missuppfattning, att socialdemokraterna
•skulle åsyfta en nära nog absolut löneniveliering. Naturligtvis är vi väl
imedvetna om art ett kultursamhälle kräver en viss och betydande
variation i lönesättningen, som kompenserar utbildningskostnader och belönar
duglighet och plikttrohet.
Vad vi bestämt motsätter oss är den urartade arbetsmoral, som
förnekar, att den mänskliga förmågan kan komma till full utveckling och
effektivitet utan orimliga löneförhållanden. Ingen torde ändå på fullt
allvar vilja påstå, att ambitionen och dugligheten är sämre på de
arbetsområden, som tillämpar rationellt reglerade löner. À andra sidan innebär
det en orättvisa mot dessa plikttroget arbetande anställda, att vissa
privata företag tillämpar betydligt högre löner för en motsvarande arbets-»
insats.
En viktig bidragande orsak till onaturligt stegrade inkomster möter oss
givetvis i det mycket omdebatterade mångsyssleriet, som i sina ytterligt
gående former verkligen lämnar ypperligt stoff till tragikomiska
revyscener. Såväl inom den fria företagsamheten, där praktiskt taget
arbets-fria styrelsearvoden på åtskilliga tiotusentals kronor inte hör till
undantagen, som Ünom dtt kommunala och rikspolitiska livet finns mycket att
rensa upp i dessa avseenden, och här liksom framför allt i att på vissa
håll inom fackföreningslivet skapa en vidgad solidaritetskänsla, ligger
några av våra närmaste och angelägnaste uppgifter i vår strävan mot en
sundare arbetsmloral. I en tiid, när ungdomsarbetslösheten fått en så
fruktansvärd omfattning som nu, förblir mångsyssleriet ett grovt brott
mot de unga, som förgäves längtar efter att få göra sin insats. Och när
demokratin står hotad, gäller det för dess värnare att inte undergräva
den genom överseende med oarter inom egna led.
Det är förvisso ofrånkomligt, att de nuvarande löneförhållandena,
särskilt inom industrin och finansvärlden, har en icke oväsentlig skuld i de
senaste årens moraliska urartning inom det ekonomiska livet. En ändring
i dessa förhållanden vore av grundläggande betydelse för alla
ansvars-kännandes arbete på en bättre samhällsordning med en friskare och
sundare arbetsmoral, som i arbetet ser mer än bara ett medel till ständigt
stegrade inkomster och som vet, att människans uppgift i kultursamhället
inte bara ligger i att förtjäna utan också i att tjäna.
Nils Gösta Ekman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
