Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 28 nov. 1933 - Ungdomsarbetslösheten i statistisk belysning. Av Bertil Mogård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig av arbetslöshetsorganens bistånd. Medan i städerna de unga
arbetslösa, som varit anmälda hos arbetslöshetskommittéerna längre
tid än ett år, utgjorde något mer än femtedelen, voro de å
landsbygden icke mindre än tredjedelen av samtliga i dessa åldrar.
Vad slutligen beträffar den viktiga frågan angående de unga
arbetslösas fördelning med hänsyn till föregående utbildning, har
arbetslöshetskommissionens utredning att uppvisa ett intressant
material, som hämtats från kommuner med stor arbetslöshet eller från
orter med kursverksamhet bland unga arbetslösa. Man har därvid
uppdelat klientelet å tre huvudgrupper av utbildning: de som haft
teoretisk skolunderbyggnad, högre eller lägre, praktisk
yrkesutbildning, fullgod eller ofullständig, samt slutligen de, som varken fått
teoretisk eller praktisk utbildning. Högre teoretisk
skolunderbyggnad har ansetts föreligga för dem, som avlagt minst
realskoleexamen eller likvärdig examen eller vilka i fråga om teknisk och
merkantil utbildning ägnat sig åt minst ett års studier. Tillfälliga
kurser o. dyl. ha icke tagits med i räkningen. Med fullgod praktisk
yrkesutbildning avses sådan, som exempelvis en fullt utlärd lärling
förvärvat sig.
Det visar sig då, att av samtliga 38,588 vid denna undersökning
medtagna unga arbetslösa hade 30,152 ingen som helst vare sig
teoretisk eller praktisk utbildning bakom sig. För landsbygden gällde
detta för icke mindre än 87,8 proc, medan städerna hade siffran
56,7 proc. Icke fullt en procent av de unga arbetslösa å landet
hade annan teoretisk skolunderbyggnad än folkskolan, medan i stad
var tionde arbetslös ägde dylik. I fråga om praktisk
yrkesutbildning låg saken bättre till. 11,4 proc. ägde sådan i
landskommunerna, 32,8 proc. i städerna. Den högre skolunderbyggnaden var
av naturliga skäl mycket litet representerad bland denna ungdom:
35 ynglingar å landsbygden, 160 i städerna, angivas ha avlagt minst
realskoleexamen. Däremot hade 1,215 å landet och 1,139 i städerna
fullgod praktisk yrkesutbildning bakom sig, vilket procentuellt dock
endast utgjorde resp. 4,6 och 9,5 proc. av de arbetslösa i åldern 15—25 år.
I vad mån den teoretiska skolunderbyggnaden och praktiska
yrkesutbildningen betytt något för varaktigheten i fråga om arbetslösheten,
framgår icke av det givna statistiska materialet. Det övervägande
antalet arbetslösa som varken haft det ena eller andra bakom sig,
tyder dock på, att föregående utbildning har en viss förebyggande
inverkan ifråga om arbetslösheten bland de unga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
