Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 12, 28 nov. 1933
- Tysk kultur i landsflykt. Av Alf Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TYSK KULTUR I LANDSFLYKT
Av ALP AHLBERG.
Det ser ut som om den hitlerska regimen i Tyskland skulle driva
sin nationalistiska nitälskan ända därhän, att den gjorde till en
bokstavlig sanning Tegnérs berömda sats: "Blott barbariet var en gång
fosterländskt." Man behöver ingalunda gå till fiendernas måhända
subjektivt färgade framställningar för att finna belägg för detta
påstående; det räcker med nazismens egna urkunder. Ett exempel
bland tusen! Den 2 juli detta år höll kultusminister Schemm i
Erlangen ett stort tal om Tysklands andliga förnyelse. I Münchener
Neueste Nachrichtens förmodligen autentiska referat heter det
ordagrant så här: "Kultusminister Schemm betonade, att den
nationalsocialistiska regeringen icke skulle unna sig någon ro förrän den
sista tyska människan blivit nationalsocialist. Den
nationalsocialistiska rörelsen avstår visserligen från alla s. k. kulturella människor!’
Det finns mellan dessa båda satser ett klart logiskt samband. Ty
lika litet som begreppen kvadrat och cirkel kunna begreppen
nationalsocialism och kultur i den betydelse man hittills i Europa plägat
taga ordet förenas. Kultur har bl. a. betytt förnuft, humanitet,
tankefrihet, respekt för människovärde, erkännandet av vissa värden,
som stå över nationen, en rätt, som icke härleder sin giltighet allenast
ur brutal makt med mera sådant. Allt detta är för
nationalsocialismen skadliga "fördomar", som sedan franska revolutionens tid
behärskat Europa (man skulle eljest tro, att kristendomen haft ett och
annat att skaffa med inplantandet av dessa "fördomar"). Det lider
heller intet tvivel, att nationalsocialismen ärligt bemödar sig om att
i praktiken genomföra kultusminister Schemms program. Med en
lavin av propaganda, som sannolikt icke äger något motstycke
i världshistorien, med parader, upptåg och demonstrationer, med
direktiv, som sträcka sig till uppfostran, vetenskap, konst, moral och
religion eller med terror, censur och koncentrationsläger vill man
göra den sista tyska människan till nationalsocialist. Och de "s. k.
kulturmänniskorna" exporterar man till utlandet och bränner deras
verk. Det är faktiskt ingen överdrift att påstå, att nästan allt det,
som förskaffat Tysklands andliga kultur respekt och aktning i
utlandets ögon, i detta nu befinner sig i exil. Ett land, där man bränt
Freuds skrifter, förjagat män sådana som Einstein eller Cassirer,
desavouerat Thomas Mann, har verkligen åstadkommit en
aktningsvärd prestation, som ingen för ett år sedan skulle ansett vara möjlig.
Ett borde emellertid ännu återstå att göra. Om hitlerregirnen vill
göra den sista tyska människan till nationalsocialist, bör den snarast
sätta hela Tysklands stora klassiska litteratur på index. Den bör
förbjuda Lessings och Herders skrifter, som kämpa för humanitet,
tolerans och tankefrihet, den bör icke tillåta att den tyska ungdomen
läs-er Goethe, den "gode europén", för vilken all trångsynt natio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0621.html
