Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Litteratur - Egon Erwin Kisch: Slik er Kina - Herbert Tingsten: Demokratiens seger och kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som oftast inte är av det idylliska slaget. Människoödena därborta forma
sig hårdare och grymmare än hos oss, våra egna besvärligheter må vara
än så stora. Kuliernas liv och kanske än mer småbarnens i
textilfabrikerna kommer en att förstå, att sista ordet inte är sagt på länge än i
Kina. Vad som komma skall lönar det sig icke att fundera över, men att
landet har art utstå många konvulsiviska ryckningar, därom kan intet
tvivel råda. Åtminstone inte, om man får sätta tro till Kischs expressiva
bilder.
Herbert Tingsten: Demokratiens seger och kris. Vår egen tids
historia I. Bonniers. 703 sid. Ill. Kr. 18:—.
Demokratiens seger och kris är första delen av ett stort anlagt verk
om de allra sista årtiondemas historia, det som knappast blivit riktig
historia än. Åtminstone inte för allmänheten, ty det som nyligen timat
är alltid svårt att placera in i sina rätta sammanhang och att få
tillräckliga och riktiga perspektiv på. Så mycket mera välkommet är ett arbete,
som söker få fram de stora linjerjna i det som sker och framför allt att
få fram det som sker ur det som synes ske.
Denna första del avser att skildra författningspolitiken under de
senaste femtio åren. Med författningspolitik förklarar sig förf. avse dels
de konstitutionella formerna och dels kampen om statsstyrelsen. Det är
således en tämligen ren politisk historia och de sociala och politiska
striderna komma endast med i den mån de blivit partiskiljande. I stället
kommer en senare del att ägnas den sociala och ekonomiska historien.
Förf. förklarar sig ha sökt undvika värderingar och konstruktioner.
Man torde ha rätt att påstå, att han lyckats i detta sitt uppsåt.
Det är inte många gånger hans personliga mening kommer till synes.
Det betyder inte, att framställningen blivit ointressant. Tvärtom är
framställningen klar och medryckande. De sakliga uppgifterna synas vara
utan anmärkning. Ett enda litet fel, om det nu är fel, har upptäckts.
Valdeltagandet i Frankrike anges 1893 ha varit 55 %. Den franske
specialisten Lachapelle anger över 70 %. Måhända förekomma liknande
obetydliga ting också på andra håll, men i stort sett synes som sagt
ingen anmärkning kunna göras. Boken kan därför rekommenderas, icke
minst för sitt rika bildmaterials skull. Det är mycket ofta för att icke
säga i regel bilder, som icke återfinnas ideligen i historiska
framställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
