Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - Händelser och spörsmål - Amerikas budget - Den andra femårsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 119
för allmänna arbeten. Detta belopp hör till de 3.3 miljarder, som anslogs
förra våren. För nästa budgetår återstå av dessa 3.3 miljarder ännu nära
1.1 miljard. Därtill begäras något över 100 milj. för nästa år varjämte
man har den ospecificerade summan av 2 miljarder. Om man generöst
antar, att hela detta belopp skulle gå till allmänna arbeten, kommer;
man upp i 3.2 miljarder. Det är allt, visserligen mycket men ända
knappast vad man trott.
Så mycket synes emellertid vara klart, att någon stadigvarande och
förblivande kapitalkontroll från regeringens sida ännu icke är avsedd.
Väl har man icke för avsikt att släppa de enskilda spekulanterna ur
sikte, men hela budgetens byggnad tyder på att man sätter sin lit till det
gamla kapitalistiska systemets förmåga att åter resa sig. Men man har
lagt många och för den delen nödvändiga hinder i dess väg för att
omöjliggöra en förnyad exploatering av samhället på samma sätt som
före krisen. Det kan inte hjälpas, att man måste dela de farhågor, som
»uttryckts från många håll, att det är mer än osäkert, om återhämtningen
verkligen kan komma så fort som presidenten förutsätter. Det göres
relativt lite för stimulering av näringslivet och relativt mycket för att
lätta skuldernas tryck i väntan på automatiskt kommande bättre tider.
Statsskuldens summa är väl ännu icke orimligt stor och ingen synes
(hysa några farhågor för att den icke med lätthet skall bäras, om bättre
tider komma. Men man måste säga om läget där som här, att på samma
väg kan man icke i längden fortsätta. Antingen har man gissat rätt och
átt enskilda näringslivet kan om något år sköta sig självt under statlig
uppsyn i fråga om åtskilliga sociala ting, eller också går utvecklingen!
icke ujppåt och då har man svårt att förstå hur det hela skall kunna
ordnas utan en än mera verksam och ingripande planering. De närmaste
åren torde komma art ge oss många lärdomar. Kanske ha de rätt, som
anse, att det skulle ha varit säkrare med dubbelt så stora utgifter nu
med tämligen säkra förhoppningar att en återgång till »normala» tider
därefter skulle ha varit möjlig, och kanske ha de rätt, som mena, att har
staten en gång givit sig i leken, komma ett otal intressen att verka för
en fortsättning. En sak förefaller i alla händelser relativt säker, att icke
ens det individualistiska Amerika kan reflektera på att ge vinstintresset
fritt spelrum, sedan main en gång börjat att reglera.
Den andra Sovjets andra femårsplan har i sina stora drag med-
fem årsplanen, delats. Några detaljsiffror ha visserligen ännu inte varit
synliga, men man får en ungefärlig uppfattning av hur
man tänkt sig utvecklingen under de fem åren. Denna andra plan har
utarbetats med större omsorg än den första, då man tvingades art röra sig
med tämligen approximativa uppskattningar. Om detta kan medföra, att
planens siffror i större utsträckning kunna hållas, återstår väl att se, men
erfarenheten bör ju ha lärt planens upphovsmän en hel del.
Den andra planen lägger större vi,kt vid framställningen av
konsumtionsvaror än vad den första gjorde. Det är en ganska självklar
utveckling. Det gällde först att bygga upp den tunga industri, som kunde
leverera material för maskiner och apparater och först därefter att framställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
