Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Eva Wigforss: Kvinnosak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnosak 153
mest för den påstådda minskningen av de svenska kvinnliga
typografernas arbetsmöjligheter, tycks inte framgå av den svenska
undersökning, som Dr Wahlström stöder sig på.
Ett annat faktum, som man inte kan förbise på tal om den lika
lönen är, att man i de krigförande länderna förordade en lika lön
för de kvinnor, som fingo männens arbete, för att lättast bevara
detta arbete åt männen, när de kommo tillbaka från kriget. Mrs
Webb t. ex. föreslog i detta sammanhang lika lön förbunden med
någon form av familjeförsörjning med den uttryckliga
motiveringen, att kvinnorna togo mindre skada av arbetslösheten och voro
lättare att sörja för. I regel gör man, när man för över formeln
"lika lön" från tjänsterna till den fria marknadens arbete, inte klart
för sig vad den kan där rimligen betyda. Om en större del av
kvinnoarbetet här är rent kvinnligt arbete, om konkurrensen mellan
män och kvinnor visar en tendens att vika undan, så att man mera
sällan finner män och kvinnor arbeta i samma processer, så kanske
inte denna "lika lön" här kan få samma betydelse som inom
tjänsterna. För den stora mängden kvinnor är löneproblemet fortfarande
begränsat till att naturabetalningen i någon mån ersättes med
kontantbetalning, att man har någon lön alis. Och de som i det betalda
husliga arbetet, fortfarande ett av de största kvinnliga, ha låga löner
och dåliga arbetsförhållanden, kunna inte tänkas med någon större
entusiasm hälsa något, som är ägnat att öka trängseln på detta
arbetsfält. Detta bleve tydligen resultatet av en mer allmän "lika
lön", om den nu vore genomförbar för de stora arbetsområden, där
kvinnornas löner ännu ligga långt under männens.
Om man alltså anser, att en varning behövs mot de risker en
underbetalning av kvinnornas arbete medför, så är det kanske a
andra sidan också skäl att påpeka, att en överbetalning också har
sina risker, nämligen en hotande arbetslöshet. Och sambandet
mellan kvinnornas mindre arbetslöshet och deras lägre löner har man
ju i dessa tider svårt att blunda för. Hur man sen styr mellan dessa
båda skär blir ju en taktisk fråga, men att de finnas där båda få
styrmännen ha klart för sig. På det större arbetsfältet har man
kanske haft lättare att se bägge dessa risker än inom tjänsterna
och detta kan i viss mån förklara, att en sådan rörelse som O. D. I.
mottagits mera kyligt där. Likaså har man haft lättare för att se
gagnet av arbetarskydd, där man känner bättre till vad t. ex.
nattarbete betyder i verkliga livet. Vad som alltså kan se ut som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
