Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Händelser och spörsmål - Konjunkturen i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 175
fjunktüf eller boom. Produktionsindexen stiga hastigt. Ståltillverkningen,
som brukar anses som ett viktigt tecken, visar uppgång. Den var i slutet
av februari uppe i 43 o/o av kapaciteten mot 39’ % en vecka tidigare.
Det bör kanske erinras om art man för ett år sedan var nere i 13 o/o.
Det är visserligen inte mer än en gissning, men man tror att siffran;
60 o/o skall nås under våren. Elektricitetskonsumtionen har under månader
legat över läget föregående år och de sista veckorna synas visa art linjerna
skiljas mer och mer, d. v. s. att den stiger allt mera. Rapporterna från
andra områden peka i samma riktning. Bl. a. visas på ökad
passagerar-frekvens på spårvagnar, en utpräglad ökning, samt på stigande,
skatteintäkter.
Avsikten är ju att framkalla en prisstegring. Enligt Fishers index,
med utgångspunkt från prisnivån i september lika med 100, har den
allmänna prisnivån stigit från knappa 80 i februari i fjol till över 106 i
februari i år. Det mesta av denna prisstegring faller på andra kvartalet
i fjol. Redan i början av juli var den uppe i 100. Sedan steg den sakta
till i november, då en svag tillbakagång kunde noteras. Därefter* har
emellertid den uppåtgående rörelsen åter tagit vid. Ännu mera markant
är prisstegringen för råvaror. De stodo i februari för ett år sedan i 79
men voro i juli uppe i 129. Så föllo de till 109 i oktober men äro nu
åter uppe i 129. Särskilt har priset på den viktiga varan bomull stigit
de sista veckorna. Vetet har haft svårare att hävda sig. Samverkande vid
åstadkommande av denna prisökning ha varit dels de monetära åtgärderna,
dels den avsiktliga begränsningen av produktionen och dels en
förhållandevis ringa skörd.
Genom minimilönerna ha de hittills dock relativt lite ökade
levnadskostnaderna kompenserats. Reallönen har icke fallit utan tvärtom stigit.
Framför allt har den totala utbetalda lönesumman ökats. Inträder en
kraftigare prisstegring, kunna väl åtgärder för att höja arbetarnas köpkraft
minst i samma proportion bli nödvändiga, men det är ju också möjligt,
att lönerna komma att stiga av sig själva. Även utan övertro på den en^
iskildes förmåga att lara av erfarenheten, synes det dock ha gått upp för
ganska vida kretsar, att köpkraft är nödvändig för att avsättning skall
kunna vinnas.
I vad mån den förda penningpolitiken kan ha inverkat på
prisstegringen, är kanske försiktigast att icke uttala sig om. Det är svårt att inse
hur någon direkt påverkan kan ha ägt rum, men psykologiskt är det högst
sannolikt, att åtgärderna verkat och i det givna läget är det ju skäligen
likgiltigt hur orsak och verkan tvinnas in i varandra. Huvudsaken är ju
i varje fall, att målet nås. Man synes tillsvidare ämna åtnöja sig med
den vidtagna dollardevalveringen till ungefär 59 o/o av det gamla
guldvärdet med ett pris av 35 dollars för ounce guld.
Om de monetära åtgärderna och ansträngningarna att skapa
arbetstillfällen mera ta sikte på den akuta depressionen, har* regimen därför
icke tappat blicken för att stabiliseringsåtgärder på längre sikt också äro
•erforderliga. Den nuvarande krisen drabbade arbetarna utan att de hade
något annat att lita sig till än de eventuella egna små besparingarna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
