Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - Händelser och spörsmål - Andra femårsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 219
Plansiffrorna för boskapsbeståndets ökning är ganska blygsamma, och
endast för svinavelns del räknar man mied att vid planperiodens slut
nå över 1928 års bestånd, som framgår av nedanstående översikt:
Miljoner styck 1928 1932 1937
Hästar .................................... 33.5 19.6 21.8
Hornboskap ........................... 70.5 40.7 65.5
Får och getter ........................ 146.7 52.1 96.0
Svin ....................................... 25.9 11.6 43.4
Ökningen skall möjliggöras genom ett intensifierat arbete i de statliga
storgodsen och kollektivbrukens specialiserade kreatursfarmer och genom
stod åt kollektivböndernas individuella boskapsskötsel.
Den vegetabiliska produktionen skall ökas genom en planmässig utveckl
ling av den mekaniserade stordriften. Sålunda skall traktorparkens totala
kapacitet ökas från 2.2 milj. hästkrafter 1932 till 8.2 milj. 1937.
Plöjningen skall år 1937 till 80 o/o ske med traktorer, sådden till 70 oich
skörden till 60 °/o, medan tröskningen skall mekaniseras till 100 °/o.
Den ökade industri- och jordbruksproduktionen kommer att ställa:
ökade anspråk på trainsportväsenidet, ett av de områden, som hittills visat
den minst tillfredsställande utveckliingen. Detta gäller särskilt
järnvägarna, vilkas fraktkapacitet skall ökas med c:a 80 o/o. Flodtransporten;
kommer att utvecklas kraftigt i och med fullbordandet av Vitahavskanalen,
Volga-Don-kanalen och Volga-Moskva-kanakn, som kommer att skapa
direkta förbindelser mellan Vita Havet och Östersjön samt mellan
Östersjön och Svarta havet.
Den andra femårsplanens nybyggnadsproigram innebär väsentliga
förskjutningar i Sovjetunionens näringsgeografiska struktur. Industrins
tyngdpunkt förskjutes åt öster och söder. De rika naturtillgångarna i Ural,
Sibirien och Centralasien skall exploateras, och de nya centra för
metall-, kol- och maskinindustrierna skall ytterligare utvecklas. Enbart till
Ural-Kuznetskkombinatet går omkring en fjärdedel av samtliga
investeringar under planperioden. Lättinidustrin skall spridas ut över landet i
närheten av de områden som producerar råvaror för den
(bomullsindustri i Centralasien och Transkaukasien o. s. v.). Över huvud skall
nyinvesteringarna i första hand ta sikte på industrialise ringen av de hittills
.ekonomiskt och kulturellt mest efterblivna områdena, såsom
Volgadalen, Kaukasus, Karelen, Murmanskområdet, Fjärran Östern och östra
Sibirien. Den traditionella indelningen av landet i industri- och
jordbruksområden blir härigenom allt mer föråldrad. Även livsmedelsproduktionen
skall fördelas jämnare över landet, så att de områden, som hittills fått
brödsäd från andra trakter av landet, i stort sett kan bli självförsörjande.
Hela det ekonomiska uppbyggnadsarbetet, liksom även statens ordinära
utgifter, skall till övervägande delen finansieras ur de socialiserade
företagens inkomster. Då man räknar med en sänkning av detaljprisnivån,
med 35 à 40 °/o, som skall möjliggöra en fördubbling av reallönerna, är
investeringsprogrammet beroende av i vad mån man lyckas genomföra
den planerade kostnadssänkningen i industri, transport och byggnadsverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
