Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - Händelser och spörsmål - Tysklands budget - Amerikas farmarparti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 271
utbetalas till delstaterna och kvar stå för riket endast 5 miljarder, d. v. s.
att ett underskott om 1.5 miljard uppstår eller ungefär samma summa
fsom ges ut på rustningar och liknande ting. Detta måste täckas på andra
vägar, vilka synes icke vara alldeles klart. Lån skola tagas upp, vilket
med hänsyn till landets skötsel av utlandsskulderna synes få ske inom
landet. Staten skall sälja egendom, vars natur ännu icke meddelats. På
så sätt antar man, att balans skall åvägabringajs. En del av de skatter, som
komma att inflyta, komma emellertid att bestå av von Papenska
skattekvitton från den tid, då förtids betalningar fingo äga rum för art skaffa
medel. Underskottet torde därför vara några hundra milj. större.
I och för sig ligger det ingenting orimligt i att landet under
depressionen lånar medel för att sätta i gång arbeten. Frågan är bära, om det
verkligen finnes kapital, vilket är en nödvändig förutsättning för art den
vägen skall vara framkomlig. Är kapitaltillgången knapp, måste stateng
låneanspråk kollidera med de krav, som från näringslivets sida ställas på
kapitalmarknaden. Hos oss, i England och i Amerika har man ingen brist
på kapital, men läget i Tyskland synes var annorlunda, även om man
kan visa på ökad insättning i sparbankerna under sista året. På många
håll fruktar man, att budgeten icke skall kunna balanseras utajn att man
tillgriper inflation, vilket man ju i varje fall än så länge säger sig skola,
undvika.
Man kan för övrigt ha rätt att något tvivla på några av
inkomstuppskattningarna. Visserligen har ropet på autarki eller självförsörjning
tystnat och utrikesministern har t. o. m. hänfört ordet autarki till
slagorden, som gjort sin tjänst, men så länge man håller på med
importförbud och gör sitt bästa för att driva ned utrikeshandeln över huvud taget,
så länge synes man knappast kunna räkna med tullinkomster i samma
utsträckning. Under alla omständigheter måste man nog rubricera
budgetförslaget som en spekulation i ganska snabb återhämtning, om vilken man
dock inte någonting med säkerhet vet.
Amerikas
farmarparti.
Den amerikanska politiken domineras av två stora
partier, det demokratiska, som nu sitter vild makten, och det
republikanska. Det finns emellertid en tredje partibild«
ning, som tidvis synts komma att spela en viss roli, men som dock
förblivit lokalt betonat. Det är det s. k. farmer-labor-partiet, efter namnet
en sammanslutning av farmare och arbetare. I några stater intar det
en ganska stark ställning. I Minnesota äro sålunda fem av de nio
medlemmarna av representanternas hus representanter för farmer-labor.
Minnesota är en av de stater, som har det starkaste skandinaviska inslaget
och det synes sannolikt, att däri ligger en orsak till art partibildningen ej
följer samma schematiska linjer som i de flesta andra staterna.
Demokraterna och republikanerna äro icke partier i vår mening. Båda
omfatta såväl konservativa som radikala element. De äro merja att
betrakta som rena valorganisationer och om den valde representanten råkar
bli en konservativ eller en radikal beror på den mera tillfälliga
ställningen på platsen i fråga. Farmer-labor torde mera kunna jämföras med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
