Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 31 maj 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 277
Torkan är ej heller en specifikt amerikansk företeelse. Även
Ryssland och andra delar av världen ha hemsökts fast icke så svårt.
England lider över huvud taget brist på vatten och
vattenförsörjningen har blivit en uppgift för samhället i dess olika former.
MÅNGA VILJA I DE AMERIKANSKA åtgörandena se en
sorts fascism. Det är ett oberättigat tal än så länge. Alla försök till
planmässiga ingripanden äro dock icke fascism. Det räcker om man
reserverar beteckningen för det tvångsmässiga styrelsesättet, men inte
för alla försök att beröva folken deras frihet kan uttrycket användas.
Det förefaller icke riktigt att kalla t. ex. statskuppen i Bulgarien för
en fascistisk omvälvning. Det har förekommit militär-revolter förr,
långt innan fascismen uppfunnits, och händelserna i Bulgarien synas
lämpligen kunna rubriceras som militärrevolt. Den synes icke ens
ha varit riktad mot någon viss samhällsklass. Den allmännaste
uppfattningen tycks vara, att den haft utrikespolitisk orsak, att bryta
det växande italienska inflytandet. Bulgarien har enligt denna
mening helt inrangerats i kretsen av franska vasallstater, en i så fall
så mycket viktigare händelse som ett tydligt närmande ägt rum
mellan Frankrike och Ryssland. Om det är så, lämnar det fältet öppet
för många möjligheter. Initierade bedömare vittna, att den
pansla-vistiska rörelsen lever och växer i Sydösteuropa. Man har också
mycket riktigt skyndat att deklarera den ökade förståelsen mellan
Jugoslavien och Bulgarien. Man kan inte undkomma det bestämda
intrycket, att Italien lidit ett klart nederlag i sin politik på Balkan.
Lika bestämt påstås, att kriget i Arabien mellan Hed jas och
Yemen, där Yemen lidit nederlag, är en seger för det engelska
inflytandet över det italienska.
Det är då inte så underligt, att Mussolini gripit till orda. I ett
långt sifferspäckat tal till den italienska deputeradekammaren
redogjorde han för landets ekonomiska, finansiella och politiska läge. Det
formade sig till en ekonomisk bankruttförklaring, däri intresset sköts
över till det utrikespolitiska planet. Det brukar ju så vara, då
politiken inat lyckas mindre väl.
Diktatorn konstaterade utrikeshandelns sammankrympning och att
enda medlet att få i gång exporten bestod i kostnadernas reducering
d. v. s. lönesänkning. Arbetarna måste offra och ge upp hoppet om
återvändande till välståndet, detta fastän han också framhöll det
paradoxala, att människor lida nöd samtidigt som försörjningsmöjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
