Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - Händelser och spörsmål - Arbetslöshetsförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 363
säkrade. Detta torde vara i någon mån ett vittnesbörd därom, att
arbetslöshetsförsäkringsidén — trots alla attacker mot densamma och trots art
tdet kunnat konstateras fall, då försäkringen utnyttjats på ett illojalt sätt
— alltjämt gillas och vidmakthålles av statsmakterna i resp. länder.
Ytterligare ett bevis härför är det faktum, att man från regeringshåU
i England nu deklarerat att man komme att den 1 juli återställa
arbetslöshetsbidragen — som 1931 nedskuros med 10 o/o — till sina gamla
belopp.
Den arbetslöshetsförsäkring, som nu efter 26 års strider genomförts
i vårt land, är som bekant grundad på frivillighetsprinápen
(Gentsyste-inie†). Som känt är, har man även i vårt land under de gångna årens
strider varit inne på tanken att åstadkomma en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring, vilken även genomförts i en del länder. Utan att här gå in på
en debatt i frågan om, vilken av de bägge formerna, som ha de flesta
fördelarna, torde man kunna inskränka sig till att påstå — och detta på
mycket goda grunder — att om man från socialdemokratiskt håll
vidhållit tanken på en obligatorisk försäkring, hade antagligen
försäkrings-frågan alltjämt varit olöst. Det må kunna i detta sammanhang sägas till
de bägge politiska ytterlighetspartierna till vänster, vilka vid årets
riksdag gingo in för kravet på en obligatorisk försäkring.
Själva grundstommen i det nu uppbyggda systemet — där man kunnat
tillgodogöra sig de erfarenheter, som inhämtats inom andra länder, där
nu försäkring existerat under en längre tid — är alltså den, att de
arbets-anställda (industri-, jordbruks- och skogsarbetare, handelsbiträden, konton
rister m. fl.) inbjudas att inträda i en arbetslöshetskassa, vilken kan av
tillsymngsmyndigheten (Socialstyrelsen) antagas till »erkänd
arbetslöshetskassa» och därmed erhålla statsbidrag.
Dessa kassor, som skola ha minst 500 medlemmar (undantag kan dock
(medgivas), torde i flertalet fall bli rikskassor, omfattande anställda inom
ett visst yrke. Men kassa kan även bildas med en viss lokal begränsning
och omfattande anställda från flera yrken. Till kassa skall avgift
er-iläggas med belopp som äro så avvägda, att de i förening med andra för
verksamheten avsedda inkomster (främst statsbidrag) kunna antagas
förslå till utgivande av tillförsäkrade förmåner, fondbildning (som
erfordras för rörelsens ekonomiska stabilisering), förvaltningskostnader m. m.
Genom dessa grundläggande bestämmelser slås fast, att
arbetslöshetskasseverksamheten icke är en understödsverksamhet — till vilket de
kommunistiska och socialistiska partierna genom motioner i riksdagen ville
förvandla den — utan en verksamhet, grundad på försäkringsprincipen
och på ett system med erläggande av avgifter från arbetsanställda,
vilka med tanke på den existerande arbetslöshetsrisken anse sig med
hänsyn till sin inkomst kunna och i övrigt vilja undansätta medel under den
tid då de ha arbete och inkomst.
Staten ser därvidlag helst, att alla, som kunna betala avgifter, även
vilja idet. Det är för att stimulera till detta viljande, som statsbidrag’
ingår i verksamheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
