Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Sigfrid Hansson: Tredjemansskyddet i ny version
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJEMANSSKYDDET I NY
VERSION
Av SIGFRID HANSSON.
III.
Såväl i förut refererade reservationen som i den av Sigfrid
Hansson avgivna yrkas att retroaktiv verkan skall givas den
tvingande bestämmelsen i 17 §, som avser individuella avtal, vari
arbetsledare eller därmed jämställd befattningshavare på förhand avsagt
sig sin neutralitet.
De s. k. sympatistriderna äro ju till sin natur sådana att de måste
riktas mot tredje man. Om t. ex. en arbetsgivarorganisation
verkställer sympatilockout för att bistå en arbetsgivare, som befinner sig
i konflikt med en arbetarorganisation, måste lockouten komma att
drabba arbetargrupper, vilka icke äro parter i primärkonflikten.
Likaledes måste arbetsgivare, mot vilken sympatistrejk riktas och som icke
är engagerad i den konflikt, som givit anledning till sympatistrejken,
vara i sträng bemärkelse att betrakta som tredje man. En annan
sak är om dessa av sympatilockout berörda arbetargrupper eller av
sympatistrejk berörda arbetsgivare kunna göra anspråk på att bli
betraktade som neutrala. Anledningen till att s. k. sympatiåtgärd
vidtages mot dem är väl, att de stå i så intimt organisatoriskt eller annat
förhållande till vederbörande part i primärkonflikten, att det kan
finnas goda skäl att antaga, att de i varje fall ha ett indirekt intresse
knutet till primärkonflikten. Bland de organiserade arbetarna och
arbetsgivarna har man sedan många år tillbaka ansett det vara
självklart att sympatistrider skola få anordnas till och med under den tid
avtal är gällande. I de flesta kollektivavtal finnas som bekant
bestämmelser, som uttryckligen tillförsäkra parterna rätt att under
avtalstiden använda sig av sympatistridsåtgärd, dock under
förutsättning att vederbörande huvudorganisation fattar beslut om sådan
åtgärds vidtagande och att därmed icke förknippas krav på ändring i
eller tillägg till gällande avtal. Kollektivavtalslagens förbud mot
sympatistrider är som bekant begränsat till att gälla sådant fall, då syftet
är att bispringa annan, som icke själv äger avtalsenlig eller laglig rätt
att vidtaga stridsåtgärd.
Enligt det bergendalska lagutkastet skulle sympatistrid vara lovlig
i samband med arbetskonfükt. Det skulle sålunda vara tillåtet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
