- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjätte årgången. 1934 /
392

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Lasse Madsén: Grannlandsromaner, norsk-dansk-finsk årskrönika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392 Lasse Madsen

Fangen är som bäst, hör han till de generösa givarnas lilla skara.
Han är en man att sätta värde på.

Årets moderna tidsskildring är Johan Bojers "Huset og havet",
en berättelse från krigsårens finansvärld. "Forbi är de dagene, da
folk gråt ved å tenke på de sårete og døde, og da de ynket dem, som
lever i de her jede land. I dag vet gammel og ung, at krigen
arbeider for enver, som vil spekulere og tjene penger." Boken rör sig
med stora affärer, båtar, olja i Mexiko och Peru, och man följer
med iver advokaten och jobbarens färd mot höjderna.
Spekulationens spänning och domstolscenens dramatik ger boken dess prägel.
Allt är arrangerat av en konstnärligt driven hand, men
helhetsintrycket blir, trots ansatser till samhällskritik, ända inte mer än —
god underhållning.

Den kvinnliga författareliten är stor i Norge — det slår en vid en
jämförelse, hur dåligt Danmark är försett i detta avseende — men
någon större insats i årets litteratur har den inte gjort. Man noterar,
att den särdeles populära Sigrid Boo efter sina senaste jättesuccéer
i underhållningsbranschen gripits av allvarligare litterär ambition.
Hennes nya bok "Du dellige Uv" kan likväl inte sägas hålla strängare
mått. Den är en skildring från ett sanatorium. Något egentligen
nytt har författarinnan inte fått fram. Man kan miljön från
föregående skildringar. Den konstnärliga verkan, som de dödsdömda
patienternas makabra eller ystra skämt kan ge, använder hon till
övermått. Boken är meningslöst ord- och detaljrik, man blir trött i
öronen som efter en pratsjuk människa och man längtar efter blåpennan.

En helt annan begränsning finns i Barbra Rings "Elven sirøninver".
Titeln betyder ungefär — liksom älven flyter genom den soliga
småstaden, så rinner också människornas liv där med glittrande yta och
okända strömmar djupare ned. En grupp ungdomars kärlekssaga
berättas, i anslutning därtill får man familjernas historia och på
avstånd en bild av staden. Berättelsen flyter lugnt och behagligt,
miljön är bildad, väluppfostrad och patriarkalisk. Från sina
ungdomsböcker har författarinnan bärgat över godhet och levnadsmod,
en klok och angenäm förståelse, allt respektabla kvaliteter, som det
inte finns någon anledning att klandra. Det är bära det felet, att
tragiken förlorar sina verkliga färger i detta blida ljus. Barbra Ring
visar en trygg världsåskådning, där gott är gott och ont är ont på
gammalt vedertaget sätt. "Elven strømmer" är en god familjeroman.

Det är däremot inte Finn Halvorsens "En mann uten ansikf. Den
lär också hå blivit onådigt bemött av hemlandskritiken. Boken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free