Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Litteratur - Ludvig Nordström: Bonde-Nöden - Sven Grauers: Riksdagen under karolinska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 405
heter. Bonde-Nöden bör vara en stimulerande läsning framförallt för
bönderna själva, och man skulle förstå om exempelvis R. L. F. sökte
imassprida detta verk, där böndernas representanter själva tala och lägga
fram sina meningar. Resonemangen gå allmänt ut på behovet av
organisation, men samtidigt peka många på de lyten, som äro ett svart hinder
för genomförandet av organisationstanken, den kortsynta egoismen,
högfärden, avunden och misstänksamheten.
För den som utan att vara bonde har intresse för att
organisations-tanken, kooperationen, främjas inom jordbrukarnas stora kår, är det även
en läsning som är givande, men även ur rent skönlitterär synpunkt har
denna bok sitt stora värde, ty den tecknar i stora klara drag det svenska
landet. Författaren har på ett underbart sätt kommit varje landskap in
på livet och avlockat det dess särskilda charm och karaktär. Han har
visserligen också väckt en del förargelse genom att generalisera vissa
iakttagna småfuttiga drag, men en författare som betyder någonting är
alltid ganska personlig, och boken framträder givetvis inte som någon
slags objektiv handledning med ängsligt undvikande av all personlig
mening. Smålänningarna, som lara ha blivit svart kränkta genom vissa
uttalanden om deras karaktär, få söka trost i de erkännanden som
författaren ock ger dem, för deras sega ihärdighet, flit och förnöjsamhet.
Det är också tyngder i vågskålen. Det ger skildringen ett särskilt behag
att författaren stundom slänger den mera högtidliga normalprosan och
låter sina intervjuobjekt uttala sig på tgtt provinsiellt språk, och det är
överraskamde att icke blott det norrländska folkspråket med dess lustiga’
kärnord, som författaren sedan gammalt behärskar, utan även andra
landsdialekter återgivas — efter vad man kan förstå — gajruska perfekt.
Bonde-Nöden är en både nyttig och nöjsam läsning, både för bönder
och annat folk. Åsön.
Sven Grauers-’ Riksdagen under den karolinska tiden. Pris 7 kr.
Fjärde bandet av det stora verket om Sverges riksdag skildrar
av-’snittet 1672—1714, den karolinska tiden, ett skede för sig med hänsyn
till riksdagens siäl lining’. Dejn var unider denma tid synnerligen, svag.
Enväldet trängde sig fram efter det första decenniet, som kännetecknas
av en växande opposition mot förmyndarregeringen, vilken visat sig
svag och föga lyckosam. Ständerna understödde i denna opposition den
framträngande kungamakten, som befäste sig alltmera under detta stod
för att till sist gripa tyglarna ganska enväldigt, vilket gick så mycket
lättare som ständerna blevo inbördes splittrade och därigenom
oförmögna att behålla sin makt gentemot den kraftfulla kungaviljan. Carl XI
trängde rådet åt sidan och fick ständerna att erkänna een faktiska
ledarställning han tillkämpat sig under krigen. Sedan sköt han likaledes
riksdagen åt sidan. Dess medverkan i statslivet blev allt obetydligare, dess
handlingsfrihet till sist helt beskuren, enväldet oinskränkt. Den forna
balansen blev upphävd och riksdagen förde under Carl XI en ren
skugg-tillvaro. Mot slutet av perioden samlade sig ständerna emellertid på nytt,
och efter den sista enväldesriksdagen 1713—1714 började konturerna
av en ny epok skönjas: ständerväldets. Det krigsdiktatoriska enväldet,
de misslyckade krigen, konungens (Karl XII) långa bortovaro (Bender)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
