Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 421
DEN TYNANDE EXPORTEN och omöjligheten att få kredit
har nödgat Tyskland att ingå det ena clearingavtalet efter det andra.
Efter många besvärligheter har sådant även träffats mellan vårt land
och Tyskland. Såvitt man efter de första meddelandena kan bedöma,
är detta avtal någorlunda gynnsamt. Givetvis bör i första rummet
betalning erläggas för köpta varor och erhållna tjänster, men
dessutom skola också betalningar på Tysklands statslån fullgöras,
varvid dock räntan maximerats till 4,5 procent på det s. k. kreugerlånet.
Å ena sidan kan det sägas, att då riskerna äro stora för ett lån, bör
räntefoten normalt vara relativt hög, men å andra sidan är det väl
nu icke många placeringar, som ge högre avkastning. I varje fall
måste det anses viktigare att den normala handeln kan fortgå än att
det hela skulle haka upp sig på en sådan punkt, även om Tyskland
uppenbarligen skulle bli mest lidande, om ekonomiska
stridsåtgärder skulle vidtagas. Med de osäkra ekonomiska förhållanden, som
synas sannolika, så länge den nuvarande regimen har att bestämma,
borde det vara förklarligt, om handelsförbindelserna mera knötos med
länder, där den ekonomiska och finansiella stabiliteten är större eller
åtminstone tilltagande i stället för avtagande.
OM LÄGET FÖRBÄTTRAS eller försämras i Amerika just nu,
är inte så lätt att säga. Den vanliga säsongavmattningen har
obestridligen närmast överträffats och någon höstuppgång har ännu
icke förmärkts. Man knyter förhoppningar till den livligare
byggnadsverksamhet, som med statens hjälp bör så småningom komma
i gång om än sent. Hade man snabbare varit färdig att stödja
produktionen på denna viktiga punkt, hade återhämtningen
förmodligen hunnit ett gott stycke längre på väg.
Starkt hindersamma verka givetvis också de ideliga strejkerna,
även om de hittills utbrutna och avvecklade icke varit av var för
sig större omfattning. Den arbetsnedläggelse, som hotar inom
textilindustrin är av ojämförligt större mått. Lagren ha på grund av
bristande köplust ökats och produktionen skurits ned med följande
minskad sysselsättning. Det är dock icke enda orsaken. Här
liksom i flertalet andra fall är det organisationsfriheten, som striden
står om. Så länge klarhet icke skapas på den punkten, lara
konflikterna heller icke utebli, men det är ganska tydligt, att ideliga
konflikthot endast kunna verka störande.
Med hänsyn till den avmattning, som faktiskt kunnat konstate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
