Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - Eugénie Söderberg: Hur ryssarna betrakta utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig enligt kommunisternas dialektik, ty femton år är en lång tid, även
om man tar i betraktande, att dessa som representanter för det passiva
motståndet äro försiktigare i sina yttranden. Men även dessa få ju
samma meddelanden utan någon möjlighet till kontroll. Och vad
skola de tro om länder, som de inte sett eller fått höra någon politiskt
ofärgad sanning ifrån praktiskt taget sedan 1914!
Det är den sociala uppfostran, som hindrar ryssarna att
reservationslöst kunna "ta livet som det är", "njuta det i fulla drag" och
glömma att Sovjet är Sovjet och "väst är väst".
Jag minns särskilt en ung rysk ingenjör, nyss hemkommen från en
orienterande utlandsresa. Han var en man i sina bästa år, duktig
på sitt område (som jag fick veta) och ingalunda förläst. Han fann
bl. a. hela det europeiska tingeltangelsystemet, som behärskade
storstädernas nattliv, s. k. nöjesliv, så omoraliskt, så vidrigt, att han
hoppades, att denna art av kultur aldrig måtte komma till Sovjet. En
sådan uppfattning bruka ju många, särskilt religiöst intresserade
personer dela, men medan dessa i Västeuropa oftast äro asketiskt lagda,
världsfrånvända och ytterst hämmade individer, var den ryske
angriparen en livsbejakande ung man med "glupsk aptit på livet".
Särskilt upprörande fann han kvinnornas "prostituerande förnedring".
Han höll också ett eldigt improviserat anförande mot den
västerländska sexuella affärsreklamen, mot filmens etiskt hycklande tendens,
ja, mot allting som kunde uppröra en ung socialt preparerad
sovjetryss, och hans indignation var lika ärlig som en religiös
moralpredikants, fast han aldrig nämnde ett ord om straff, livet efter detta eller
helveteskval. Men Västerlandets sätt att tillämpa och utnyttja
tekniska hjälpmedel, som skapa komfort, högre levnadsstandard och
kortare arbetstid, gav han sitt största erkännande. Denna kultur var
välkommen, ty den skulle hjälpa Sovjet att befria människorna från
hantverksarbetets slaveri, den skulle förkorta arbetsdagen till ett
minimum och ge möjlighet att på kortast möjliga tid realisera
drömmen om ett sorglöst liv för alla medlemmar i samhället.
Det finns ryssar, som njuta storstadslivet så som man allmänt anser
att det bör njutas, och som ta vara på allting som finns av lockelse
i Paris, på Tauentzienstrasse eller en välombonad vrå vid en stilla
gata i en småstad. Det finns många, som bli överraskade av
Västerlandets fria liv, som entusiastiskt acceptera det och hälsa den
kapitalistiska statsbildningen som den enda riktiga. Några av dem trivas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
