Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 sept. 1934 - Händelser och spörsmål - Betalningsbalansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 507
Avkastningen av kapital lämnar oss ett överskott av 78 milj. trots att
det i utlandet placerade svenska kapitalet gav betydligt mindre 1933 än
1932. 1932 års siffra var emellertid hög beroende på då gällande
växelkurser, som gåvo ett större belopp i svenska kronor än tidigare varit
fallet. Under fjolåret sjönk dollarkursen och det drog åter ned
beloppet, då det omräknades i kronor. Därtill kommer, att de tyska
betalningarna delvis framskötos, vilket också verkat minskande. Å andra sidans
äro våra utbetalningar i form av räntor och utdelningar något mindre än
året förut. Denna summa föll kraftigt, sedan genom kreugerkoncernens
sammanbrott alla utbetalningar på kreugerpapper tagit ett brått slut, och1
den ytterligare nedgången förra året torde väl dels bero på
konverterin-gar och dels på lägre utdelningar.
Inkomsten av sjöfrakter beräknas något lägre än året förut. Nettot blir
emellertid blott fyra milj. mindre än 1932, sedan fartygens utgifter i
utländska hamnar f rånräknats. Den inkomst som består i utländska fartygs
utgifter i vårt land, har beräknats till samma belopp båda åren.
Turistut-gifterna ha uppskattats högre både de ingående och de utgående.
Skillnaden oss till godo antas ha varit tre miljoner, mot fyra föregående år.
Växelkurserna föranleda också här en höjning mot förr, då en svensk
reser utomlands. Ökningen av våra inkomster av främmande turister beror
däremot på ökad frekvens, vilken uppskattas till 10 o/o. Slutligen ha
emigranternas remissor nedskurits avsevärt. Mot 35 milj. svara förra året
endast 20 milj. De dåliga tiderna äro tillräcklig förklaringsgrund.
I allt lämna emellertid dessa poster ett överskott om 150 milj., vilka;
lagda till kapitalavkastningsöverskottet ger en summa av 228 milj. Drar
man därifrån underskottet på varuhandeln och guldtransaktionerna, 56
milj., har man kvar en rest om 172 milj. oss till godo.
Så har man emellertid också att ta hänsyn till kapitalöverflyttningarna:.
Handeln med värdepapper har man inga exakta siffror om. Det
uppskattas emellertid, att vi salt för 172 milj. och köpt för 135 milj.,
inberäknat ett mindre belopp om en milj., varmed vi skulle ha deltagit i
utländska nyemitteringar. Å andra sidan ha tre milj. amorterats. Vi skulle
alltså också på denna punkt ha fått ett betalningsöverskott om 37 milj.
Sammanlagt är det över 200 milj., som på något sätt ligger placerat
i olika värdeobjekt. Det uppges, att vi under året ökat våra utländska
korttidsskulder och alltså måste vi ha ökat våra korttidstillgångar med
ett belopp, som åtskilligt överstiger 200 milj. I tablån anges denna
ökning till 246 milj., sedan ökningen av korttidsskulderna fråndragits. I
alla fall kvarstår då en oförklarad differens mellan balansens båda sidor
om 37 milj. Korttidstillgångarna ligga i valutor, växlar o. dyl.
Däremot sker endast en obetydlig fast placering i utlandet, förklarligt nog
så pass osäkra som framtidsutsikterna äro i de flesta länder. Det är
antagligt, att en betydande del av dessa korttidstillgångar lämna ringa eller
ingen avkastning. Förr eller senare bör därför en omplacering vara att
förutse. Det kan ju heller inte sägas vara någon absolut säker placeringj
att ha beloppen liggande i valutor, om vars värde även om kort tid man
ingenting vet, och andra möjliga placeringar torde lämna föga
avkastning även om de äro säkrare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
