Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 sept. 1934 - Händelser och spörsmål - Räntenivåns framtid - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 509
som ej bindas för viss tid. Prof. Sommarin har likaledes uttalat sig för
en räntedifferintiering, men han synes icke vilja verkställa
differentieringen efter ekonomiska linjer såtillvida att placeringens fasthet skulle
vara avgörande utan snarare efter kapitalägarens behov. Mindre
bemedlade borde erhålla högre ränta än andra. Det bleve kanske i verkligheten:
samma sak, eftersom dessa mindre bemedlade ha sitt kapital stadigt
innestående och söka reda sig med avkastningen. Någon
diskontosänkning vill prof. Sommarin emellertid icke vara med om och det kan kanske
frågas, om en sådan nu skulle ha någon egentlig inverkan. Det är
givetvis också alldeles riktigt, att räntefrågan som de flesta frågor har två
sidor. Det gäller icke endast att förse produktionen med billigt kapital
utan också att låta särskilt dem, som sparat för sin ålderdom eller andra
ändamål, behålla en rimlig avkastning. Sjunka deras inkomster, minskas
också deras köpkraft.
Att någon risk nu skulle föreligga för minskat sparande, såsom prof.
Sommarin synes ifrågasätta, förefaller icke vara fallet och det kan väl
också frågas, om varningen mot att ge ut sina pengar är så alldeles
befogad, då enligt mångas mening, och då ingalunda bära socialdemokraternas
utan goda borgerliga ekonomers, en av orsakerna till den ihållande
depressionen just är art folk icke ger ut i samma utsträckning som under;
goda tider, varigenom produktionen och därmed nationalinkomsten faller.
Utgifterna behöva ju inte avse överflödsvaror utan nödvändiga och
varaktiga konsumtionsvaror eller produktionsvaror.
Kapitalefterfrågan och därmed räntefoten beror emellertid av så många
faktorer, art någon säker förutsägelse icke gärna är möjlig. En
befolkning, som ökar långsammare eller blivit stationär, behöver mindre kapitäl
än en starkt växande. Många nya uppfinningar med nya fabriker och
förbättringar kräva mycket kapital. En jämnare inkomstfördelning minskar
troligen sparandets storlek men verkar å andra sidan förmodligen
utjämnande på konjunkturerna. Men art vissa skäl tala för att räntorna
under en någotsånär överskådlig framtid under någotsånär normala och’
fredliga förhållanden komma att förbli relativt låga, synes vara ett
ganska rimligt antagande.
Australien Ungefär samtidigt med de svenska landstingsvalen ägde val
också rum på andra sidan jordklotet, i Australien. Det
gällde där val till riksdagen, sedan det nu sittande parlamentets
mandatperiod utlöpt. Det valdes nämligen hösten 1931 efter upplösning, sedan
den då sittande arbetarregeringen genom vänsterflygelns utbrytning råkat
i iminoritet. Det var för övrigt icke blott en vänsterfalang, som gick sin
egen väg, utan även två andra medlemmar, av vilka den ene, Lyons, som
en tid fungerat som tillfällig premiärminister, anslöt sig till det borger-«
liga partiet, det s. k. förenade partiet och fort nog blev detta partjs
ledare, alltså någonting i stil med vad som inträffade i England ungefär
samtidigt.
Australien syntes då redan ha det värsta bakom sig. Icke så att krisen
passerat, men betydande besparingar i fråga om statsutgifter hade vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
