Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 27 okt. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 519
BAiRTHOU FÖLL OFFER för attentatet på grund av sin blotta
närvaro. Någon avsikt att döda just honom förelåg förmodligen inte.
Någon annan verkan än att framkalla avsky hade mordet på honom
heller icke tillsvidare och hans verk synes komma att fortsättas efter
de utstakade linjerna.
Frankrike har andra och allvarligare bekymmer än förlusten av
en ensam om än så dugande man. Det verkade länge som om det
höll på att blåsa upp till storm och faran är väl icke helt över, men
valutgången vid generalrådsvalen och besluten vid den socialradikala
kongressen i Nantes ha gjutit en smula olja på vågorna. Valet
visade, som många väntade, att föga ändring inträtt i valmännens
uppfattning. De röstade med sina gamla partier, som de varit vana.
Visserligen förlorade socialradikalerna några tiotal mandat, men det
gjorde yttersta högern också. Den moderata högern vann några stycken
och den socialist-kommunistiska enhets fronten några tiotal. Det var
allt och icke tillräckligt för att framkalla några längre gående krav.
Mycket beror nu av hur Doumergue kommer att förfara. Han
har bebådat förslag om regeringens stärkande bl. a. genom rätt att
upplösa deputeradekammaren utan senatens hörande. Vidhåller han
detta, kan det leda till hård strid, där utgången är oviss, men där
man kan vara säker om hetsighet och oro, vilket är ungefär vad
landet inte har råd med. Doumergue komme att ännu klarare
framstå som reaktionens representant, om den mycket moderata
socialradikala majoriteten i senaten skulle gå mot honom, fast nog
behöver den franska parlamentarismen en översyn. Regeringens
ombildning efter Barthou har för övrigt medfört en klar dragning
åt höger.
OM DEMOKRATIERNA ha sina svårigheter, ha diktaturerna
sina. Italiens ekonomiska läge har framkallat oro för lirans
framtid. Och i Tyskland har Hitler att reda upp åtskilliga delikata
spörsmål. Vintern kan vålla besvärligheter och det räcker väl ända inte
i längden med att genomföra sänkning av levnadskostnaderna genom
att räkna på annat sätt. Den svåraste punkten är förmodligen dock
att balansera på rätt sätt i kyrkostriden, både i den med den katolska
kyrkan och med den protestantiska. Att ge vika för protestanterna
skulle ge ett dåligt exempel på andra områden och att pressa kraven
gentemot den katolska kan äventyra utgången i Saar. De katolska
rösterna äro avgörande och gå katolikerna mot återförening är
utgången oviss. En motgång vore svår att bära för en diktator, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
