Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 In- och utrikes
NU INVÄNDER KANSKE NÅGON, att allt detta tal om
planhushållning dock i grunden är bära tomt snäck. Man kan helt
enkelt inte linjera upp allting efter samma mall. Nej det är alldeles
riktigt och just därför behöver planhushållningen verkligen
diskuteras. Man hör förvisso inte för mycket om planering utan för
lite. Samma plan duger inte för alla delar av maskineriet och därför
är det i grund och botten tämligen meningslöst att uteslutande ägna
tiden åt det allmänna begreppet, fast vi skulle tro, att inte heller
den stora översynen över helheten ostraffat kan tappas bort. I alla
händelser griper den uppfattningen uppenbarligen omkring sig, att
det gamla mer eller mindre liberalt betonade samhället spelat ut sin
roli och att något annat måste sättas i stället. Är det inte då skäl
att överväga, vad detta andra bör vara för något? Och är det just
bristande planmässighet, som orsakat sammanbrottet, synes goda skäl
föreligga för att ersätta planlösheten med planering.
OM INTE ALLA TECKEN slå fel, stå vi själva inför utsikten
att gripa oss an med mera långsiktiga åtgärder än vad krisläget
medgivit. Det har från början av socialdemokratin deklarerats, att
de åtgärder, som vidtagits, till stor del varit sådana, som kunna
tillämpas till en tid men icke ständigt. Dit hör först och främst
systemet med de allmänna arbetena bekostade med lånemedel. De
kunna försvaras under lågkonjunkturen, men då bättre tider kommit
böra de avvecklas. Så är också avsikten. Ty vi ha verkligen
kommit ut ur depressionen och befinna oss väl närmast i en relativ
högkonjunktur. Arbetstillgången har icke varit bättre på länge och
har föga minskats så långt höstens siffror äro kända. Det beror
med tämlig visshet just på de allmänna arbetena och deras tvära
upphörande skulle förmodligen medföra en snabb försämring av
läget.
Men även om arbetslösheten gått nedåt och läget på
arbetsmarknaden är långt gynnsammare än på andra håll, återstår i alla fall
en tvungen sysslolöshet, som väl antagligen inte är större än i de
"gamla goda tiderna" men som dock är ett samhällsont, som borde
bortopereras. Även en socialdemokrat kan hysa den förhoppningen,
att det enskilda näringslivet måtte suga upp ännu några tiotusental
av de arbetslösa, men om detta icke sker bör problemet med allvar
undersökas för att utvägar må finnas för målets uppnående.
Dessbättre förefaller det, som om de statliga budgetbekymren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
