Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584 In- och utrikes
förrän avgörandet i Saar fallit, vilket i så fall skulle tyda på att
man icke är säker på utgången. Om det är riktigt, kan man endast
säga, att det skall krävas mycket, innan tyskarna där tveka om de
skola gå hem igen eller stanna utanför "gemenskapen". I alla fall
vore det en överraskning, om nazismen skulle ha lyckats förinta
rasens samhörighetskänsla.
EFTER MORDET I SARAJEVO för tjugo år sedan, förgingo
åtskilliga veckor, innan världskriget brot ut. Historien upprepar
sig visserligen sällan, sägs det, men tecknen äro onekligen oroande
nere på Balkan. Mordets i Marseille efterverkningar äro troligen
långt ifrån slut. Jugoslaviens språk blir allt hotfullare. Det kan
icke gärna betyda något annat, än att det inre läget är så tröstlöst,
att man griper till vad som helst för att avleda uppmärksamheten.
Men dock skulle det förvåna, om man verkligen vågade ta risken
att sätta vapen i händerna på en folkarmé. Det har sagts av
iakttagare därnere, att de vapnen icke komma att riktas mot klassbröder
på andra sidan gränsen. Är det riktigt, kunde en gnista till
krutdurken få lika stora och kanske ännu vidlyftigare konsekvenser än
Sarajevoskottet. Om nu den västerländska "kulturen" orkar med
ett nytt sådant prov.
MOTSÄTTNINGEN i språkfrågan mellan finnar och svenskar
i Finland har under de sista veckorna trätt skarpt i dagen. Det är
förståeligt, om en svensk med vemod ser det svenska språket trängas
undan och tror sig kunna förutse ökade svårigheter för en önskvärd
intim kontakt, som efter vårt sätt att se Finland allra minst borde
bli lidande av. Men det verkar å andra sidan också, som om man
på svensk sida ibland glömde bort, att det dock är finnarna, som
utgöra den alldeles övervägande delen av Finlands befolkning, medan
de svenskspråkiga blott uppgå till omkring 10 %. Först och främst
böra alltså de finsktalande ha möjligheter till fullständig och allsidig
högre utbildning, därom kan väl icke mer än en mening råda. Om
de svensktalande sedan skola ges sin grundlagsenliga rätt att
behandlas lika genom att Hälsingfors universitet bibehålles tvåspråkigt
eller om en lyckligare lösning vore att med statsmedel utbygga Åbo
akademi tillkommer det knappast utlänningar att bedöma. Är
avsikten däremot att helt utrota svenskan vid den högre
undervisningen, kan main endast uppriktigt beklaga detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
