Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Sigfrid Hansson: Regeringen och tredjemansskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regeringen och tredjemansskyddet 587
sering, som vunnit hemul inom Landsorganisationen och Svenska
arbetsgivareföreningen, lagfästes, ett förhållande som man
naturligtvis där i princip icke kunde ha någonting att invända mot.
Förutsättningen för den lagliga behörigheten att vidtaga massåtgärd
skulle emellertid som bekant vara att viss säkerhet ställdes hos
vederbörande myndighet för framdeles eventuellt utdömt skadestånd.
I motiveringen till regeringsförslaget erinras om att mot dessa
behörighetsregler gjorts betydelsefulla invändningar.
Anmärkningsvärt är ju för övrigt att på intet annat område inom den svenska
lagstiftningen finnes någon verklig motsvarighet till dem. En
orga-nisationsmässig verksamhet, som innefattar igångsättande av
stridsåtgärder, innebär visserligen enligt trettonmannakommissionen i
betydande omfattning ett allmänfarligt moment, men strejk- och
blockadvapnet har dock, framhåller regeringen, historiskt sett varit
hävstången för fackföreningarna att vinna inflytande på arbetsvillkoren
och har sålunda framförallt spelat en synnerligen samhällsnyttig roli
i utvecklingen. Man bör ju för övrigt icke bortse från att vissa
samhällsgrupper ha möjlighet att för sina intressens hävdande anlita andra
maktfaktorer, såsom besittningen av eller kontrollen över
kapitaltillgångar, utan att lagstiftningen hittills uppdragit snäva gränser för
deras begagnande. Om det säges att arbetarorganisationerna i strejk-,
blockad- och bojkottvapnet disponera ett vapen som i betydande
omfattning innebär ett samhällsfarligt moment, så kan ju detsamma
med minst lika stor rätt sägas om enskilda företagares oinskränkta
disponerande av de kapitaltillgångar som företaget representerar.
De av trettonmannakommisisonen föreslagna behörighetsreglerna
innebära för övrigt, enligt regeringens mening, alltför betydande och
av förhållandena icke motiverade inskränkningar såväl i
oorganiserades som i organiserades handlingsfrihet. Särskilt på områden, där
organisationsväsendet ännu befinner sig på ett outvecklat stadium,
skulle dessa regler hämma användningen av legitima stridsmedel.
Det av kommissionen föreslagna stadgandet, att
huvudorganisation och icke underavdelning av sådan skulle ha bestämmanderätt
i fråga om anordnande av massåtgärd kunde, medger regeringen, i
och för sig synas berättigat, men tillämpningen av en sådan
schematisk regel är med hänsyn till de olikartade bestämmelser, som
ifrågavarande organisationers stadgar innehålla, förenad med stora
svårigheter. I yttranden från såväl arbetsgivare- som
arbetarorganisationer har det framhållits, att det stundom kan råda tvekan om
vilken organisation som enligt den föreslagna behörighetsregeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
