Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Sigfrid Hansson: Regeringen och tredjemansskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 Sigfrid Hansson
Av särskild betydelse är att i motiveringen till regeringsförslaget
framhållits att det skydd för föreningsrätten, som bör beredas
parterna såväl på arbetsmarknaden som på andra ekonomiska områden
även bör avse rätt för arbetare och andra anställda att ingå i
förhandling om en kollektiv reglering av arbetsvillkoren. "Kravet på
kollektivavtal är nämligen", heter det, "det naturliga uttrycket för
organisationens framträdande såsom representant för personalen vid
förhandlingar om arbetsvillkoren. Ett effektivt skydd för
kollektivavtalets princip låter sig väl icke genomföra utan vittgående
omgestaltning av rådande förhållanden. Men i förevarande paragraf
synes lämpligen böra stadgas, att stridsåtgärd icke må kunna
vidtagas från den ena partens sida såsom vedergällning för att krav
på kollektivavtal blivit rest från den andra sidan."
Regeringsförslaget upptager i motsats till kommissionsförslaget
intet förbud mot stridsåtgärder, som åsyfta organisationstvång.
Denna fråga har ansetts vara helt fristående från spörsmålet om
föreningsrätten och bör lämpligen regleras i ett annat sammanhang.
I likhet med kommissionsförslaget innehåller regerings förslaget
förbud mot kollektiva strids åt g är der riktade mot familjeföretag och
föranledda av tvist om arbetsförhållandet och slutligen upptages
även förbud mot utpressningsblockader och under vissa förhållanden
även indrivningsblockader. Beträffande utpressningsblockader
föreslås, att stridsåtgärd — vare sig kollektiv sådan eller individuell —
icke må vidtagas i syfte att förskaffa någon betalning för arbete,
som icke blivit av honom utfört eller att förmå någon att avstå
från honom tillkommande arbetslön eller att eljest bereda någon
obehörig vinning. Vad indrivningsblockader beträffar skola de vara
förbjudna, när de avse att indriva betalning för utfört arbete av
någon, som efter gäldens uppkomst övertagit arbetsprodukten eller
arbetsföretaget, såvida denne varken är betalningsskyldig för gälden
eller vid övertagandet haft eller bort ha kunskap om dess
förhanden-värö. Den nye ägaren är sålunda icke skyddad mot
indrivningsblockad, om han vid övertagandet av fastigheten eller företaget känt
till eller bort inse att arbetslöner innestodo obetalda hos förre
ägaren.
Det i kommissionsförslaget upptagna förbudet mot stridsåtgärder
mot ämbets- eller tjänstemän, domstolsparter och vittnen bör enligt
regeringens mening genomföras i annat sammanhang, och man lär
också inom justitiedepartementet vara i färd med att utarbeta
förslag till erforderliga bestämmelser i strafflagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
