Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 12, 22 nov. 1934
- Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOCIALARBETARENS BEHOV
AV INSIKTER I PSYKOLOGI
Av OLOF KINBERG.
Termen socialarbetare är ju, åtminstone här i landet, av relativt
färskt datum. Det kan måhända därför vara lämpligt att med några
ord beröra vad termen numera innebär. Själva saken, socialarbetare,
är naturligtvis lika gammal som samhället. Det har alltid funnits
människor som ex officio, i ett eller annat sammanhang, haft att göra
med andra människor på ett registrerande, kontrollerande, reglerande
sätt. Men förr i världen har den uppgiften inte stått dess utövare
på samma sätt klar och medveten som den för närvarande gör. Det
har funnits en mängd institutioner och arbetare vid dessa, som varit
på detta sätt verksamma, utan att själva ha haft vetskap om att de
varit socialarbetare. Jag tänker exempelvis på lärarkåren. Lärarna
ha ju på grund av sin ställning till den uppväxande ungdomen,
förutom kunskapsmeddelandet, en ännu mera utpräglat social
funktion genom att biträda hemmen med att lära ungdomen att iakttaga
ett sådant uppförande som från social synpunkt är lämpligt. Men
för lärarna har denna sida av deras verksamhet rätt mycket trätt i
bakgrunden i jämförelse med deras uppgift att vara
kunskapsförmedlare. Det finns en mängd andra institutioner som tillkommit
i sociala syften, men där utövaren av funktionen själv inte haft
klart för sig sin sociala uppgift. De av oss som äro tillräckligt
ålderstigna för att minnas ett par tre decennier tillbaka, veta att vi
då över hela detta land hade ett organ för försäljning av brännvin
som kallades för göteborgssystemet. Detta organ hade enligt en
paragraf i sina stadgar till uppgift att försälja brännvin "i sedlighetens
intresse". Själva sammanställningen: "brännvinsförsäljning" och
"sedlighetens intresse", kan ju numera låta ironisk, men det var i
alla fall på det viset. Men alla dessa människor som stodo bakom
diskarna i göteborgssystemets försäljningslokaler hade säkerligen
själva intet begrepp om att de voro socialarbetare.
I vår tidsålder har termen fått en klarare och bestämdare
betydelse. En socialarbetare är sålunda en person som har att i ett eller
annat sammanhang ta befattning med levande människor för att
hjälpa dessa att reglera sitt uppförande i en socialt önskvärd
riktning. En modern socialarbetare är också medveten om sin uppgift.
Han vet varför han är där, han vet vilka funktioner han har att
fylla, han vet också att dessa funktionerna ett bestämt socialt syfte.
Även bland socialarbetare i nutida mening finns det emellertid rätt
många som ha ett mera registrerande, opersonligt, bokförande arbete
och som själva endast i andra hand komma i beröring med det
levande klientelet. Dessa socialarbetare lämnar jag i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:17:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0614.html
