Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Litteratur - Miles: Neu beginnen - Anna Lenah Elgström: U. S. A. i örnens tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 627
Planen för det socialistiska uppbyggandet är genomtänkt. Det
hänvisas till både falska och framgångsrika åtgärder i Sovjetunionen. M#rx
såg i den proletära revolutionen en historisk nödvändighet. Även Lenin
hyste denna uppfattning, men historien har givit dem orätt. Den proletära
revolutionen och samhällets socialistiska organiserande äro inga
nödvändigheter utan historiska tillfällen, som mänskligheten kan gripa. Det
ankommer på oss att utnyttja tillfällena.
Undersökningen av den tyska arbetarrörelsens misslyckande visar
socialdemokratins och kommunismens avgörande fel. Båda partierna hade
blivit slavar under det borgerliga tänkandet, vart på sitt sätt. Skriften*
erkänner Sovjets insats i proletariatets internationella befrielsekamp, men
den västeuropeiska socialistiska arbetarklassen kan icke underlåta att
underkasta bolsjevismen motiverad kritik. Det är icke pessimism eller
optimism, som kännetecknar förf., utan nykter historiskt grundad insikt
i det samhälleliga skeendet. Med dylika vapen kämpa de tyska
socialisterna under den fascistiska reaktionens terror för de arbetande mas«
sornas befrielse. Erfarenheterna och lärdomarna återfinnas i Neu
beginnen. De kunna ge socialisterna i alla länder anledning till eftertanke. ,
Karl Opé.
Anna Lenah Elgström: U. S. A. i örnens tecken. Bonniers. 253 sid.
6:50 kr.
Detta är en bok, som kommer med en massa nya fakta och
synpunkter, så nya art de i många fall icke alis hörts eller setts förut. Det är
åtskilliga upplysningar, som veterligen icke stå att hämta på annat håll.
Om main t. ex. jämför med amerikansk officiell statistik eller mera
auktoritativa uttalanden, är det så mycket nytt och orimligt, att man kan«*
ner sig en smula häpen och överväldigad. Ett par små exempel, valda
ur högen, illustrera detta. Förf. änger sålunda bl. a., att arbetslösheten,
inom industrin år 1932 uppgick till 17 milj. helt och 9 milj. delvis
arbetslösa, men enligt den amerikanska statistiken fanns det år 1930 blott
omkring 14 milj., som hade sin utkomst från industrin. Arbetslösheten
uppgick med andra ord till nära 200 o/o, vilket synes väl mycket även
enligt amerikansk måttstock. Då den totala arbetslösheten 1924—28
uppges ha varit 4 milj., strider det i varje fall mot American Federation of
Labors siffra, som stannar vid 1.5 à 2.5 milj.
Kunskapen om landets politiska förhållanden förefaller stå i samma
klass. Sålunda förklaras på tal om Roosevelt och demokraterna, att
detta parti icke »på tre generationer varit starkt nog att välja en
president». Om vi inte alldeles missminna oss, hade Amerika under kriget en
demokratisk president, som hette något på Wilson. För övrigt befinnes
det, art Roosevelt »framför allt» var de yngre socialisternas kandidat!
Man skall inte vara småkitslig, men vad tjänar det till att bland
presidentens demokratiska medarbetare särskilt framhäva den gamle,
visserligen radikale, republikanen lekes? Och skulle man inte kunna begära,
att namnen på de mera kända personerna stavades riktigt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
