Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Gustaf Alegård: Skandinaviens befolkningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skandinaviens befolkningsförhållanden 39
vi taga med alla gifta kvinnor i åldern 16—50 år. Det äktenskapliga
fruktsamhetstalet för perioden 1921—25 blir då för Sverge 145,2
och för Danmark 150,4. Härav tycks alltså framgå att Danmark
under denna femårsperiod hade större äktenskaplig fruktsamhet än
Sverge. Skillnaden är dock jämförelsevis obetydlig och skulle
mycket väl kunna hänföras till skiljaktigheter i åldersfördelningen bland
de gifta kvinnorna under 50 år. Fruktsamhetstalet är nämligen ett
ganska grovt och otillförlitligt mått på den äktenskapliga
fruktsamheten, därför att åldersfördelningen även inom denna grupp ju kan
ställa sig ganska olika. Ett noggrannare jämförelsematerial får man
naturligtvis genom att jämföra fruktsamheten inom varje åldersklass
för sig. I tabell 8 kunna vi studera skillnaden mellan Danmark och
Sverge i detta hänseende för femårsklasser under perioden 1921—25.
Tabell 8.
Barnaföderskor pr 1,000 gifta kvinnor i motsvarande
ålder. 1921—25.
16—20 20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50
Sverge .... 613 355 242 178 130 66 9
Danmark.. 629 359 250 175 117 53 5
Danmark i
% av Sverge 102,6 101,i 103,3 98,3 90,o 80,3 55,5
Som vi se ligger Danmark över i de tre yngsta åldersklasserna,
medan Sverge leder i de fyra högre. De tre yngsta åldersgrupperna,
kvinnor under 30 år, där Danmark hade övervikten, representera
emellertid över hälften av alla födelserna, och det torde sålunda kunna
sägas att Danmark hade något större äktenskaplig fruktsamhet än vi
under denna femårsperiod. Att så icke varit fallet de föregående
årtiondena framgår av en undersökning, som företagits av prof.
Wicksell.1 Häri framhålles att de gifta kvinnorna i Danmark ej haft högre
fruktsamhet än de svenska utan danskarnas högre nativitet orsakas
helt och hållet av den högre giftermåls frekvensen där. Prof. W.
1 Statsvetenskaplig Tidskrift 1933: h. 2. — Prof. Wicksell betonar vilken
avsevärd roli de genomgående olikheterna i giftermålsfrekvensen spela vid
jämförelser av olika länders eller längre tidsskedens nativitet, om man ur
nativiteten vill draga slutsatser beträffande den bakom liggande fruktsamheten.
Det förhåller sig så, att om giftermålsintensiteten ökas och denna ökning blir
bestående, så kommer den att orsaka en nedgång i antalet äktenskapslediga i
förhållanden till hela folkmängden, varefter giftermålstalet måste sjunka något
igen. En annan sak blir det, när man jämför tvenne olika länders
giftermålstal. Om ett lands siffra vanligen ligger något högre än ett annat lands, så
måste det betyda att den högre giftermålsintensiteten trots sin reducerande
inverkan på relativa antalet äktenskapslediga förmår hålla
giftermålsfrekvensen på denna högre nivå. Härtill fordras emellertid att giftermålsintensiteten
i det ena landet ligger högst betydligt mycket mer över det andra landets än
vad skillnaden i giftermålstalen anger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
