Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Händelser och spörsmål - Statsrevisionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Statsrevisionen. Den som väntar sig art en revision skall utmynna i
avslöjanden av bedrägerier och förfalskningar, blir
regelmässigt besviken, då statsrevisorerna framlägga sin berättelse.
Vanligen innehåller den numera heller inte så värst många anmärkningar mot
enskilda tjänstemän för oriktigt förfarande utan mestadels påpekanden av
mera principiell natur. Art så är fallet är enbart glädjande och bottnar
icke i benägenhet från revisorernas sida att släta över enskilda avsiktliga
eller oavsiktliga misstag utan däri att förvaltningen i stort sett skötes på
ett hederligt och nitiskt sätt, vilket givetvis inte hindrar, att det finns
folk, som äro mer eller mindre måna om sig själv eller andra än om
statens medel. Sådant bör naturligtvis påtalas, där det förekommer, och blir
också påtalat.
Men det viktiga har de sista åren varit granskning av metoder och
regler och det vore orätt att påstå, art denna grainskning icke varit
givande. Det revisionen kostar är för visso inga bortkastade pengar, ty de
ge ofta mångdubbelt igen. I år synas revisorerna särskilt ha uppehållit
sig vid vägväsendet och därvid gjort många vägande och berättigade
erinringar. Det har svällt ut till en mycket betydande
förvaltningsappa-ratt, varjämte splittringen på många förvaltningsenheter och det ekonoi
miska läget i landets olika delar föranlett rätt skiljaktiga förfaringssätt.
Många tiotal miljoner kronor gå numera årligen till vägbyggande och
vägunderhåll och det är av vikt, att dessa pengar komma till rätt
användning på rätt ställe.
Bl. a. har problemet om vägarnas kvalitet berörts. Även den som
menar, att det kan vara bättre att bygga en smula bättre än det
momentana behovet kan föranleda i förvissning art landsvägarna i en snar
framtid komma art spela ännu större roli som trafikmedel än de göra nu,
får onekligen ibland det intrycket att man rätar för mycket och bygger
för solitt. Kontroll är i alla händelser behövlig. Detsamma kan sägas om
de olika förfaringssätten vid kostnadernas täckande. Somliga distrikt
uttaxera så mycket de rimligen kunna i förväntan på statsbidrag, medan
andra älska att dra sig fram med lån med eller utan medgivande fram
Kungl. Maj:t. Drivet till ytterlighet ha båda metoderna sina risker. Stora
flytande skulder böra säkerligen undvikas men å andra sidan kan
uttaxeringen öva inflytande på statsbidragens storlek och en större del aV
disponibla medel tillfalla ett distrikt än som rättvisligen borde vara fallet.
I vilket fall som helst skadar inte kontroll.
Det kan i sammanhanget framhållas, art en revision av statsrevisionens
art med stor sannolikhet kunde medföra avsevärd nytta även i fråga om
kommunerna. Det är väldiga belopp, som numera utbetalas i bidrag till
kommunerna och de ha snarast tendens att svälla för vart år som går;
vilket även torde vara rimligt i den mån kostnaderna rättvisligen böra
fördelas på alla och icke blott på inbyggarna på en vfes ort. Det är
visserligen från början klart, art en statsrevision icke kan medhinna art
revidera varken alla eller hälften av landets kommuner men även stick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
