Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 25 jan. 1935 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Händelser och spörsmål
lunda än förut för att större klarhet och överblick ’måtte åstadkommas.
Sålunda har budgeten i större utsträckning än tidigare gjorts till en
bruttobudget, vilket kommer siffrorna att svälla utan art någon reell
förändring i fråga om inkomster och utgifter behöver ha inträffat. Vidare
har en särskild statens fastighetsfond lagts upp och under
huvudtitlarna ha sedan anslag uppförts till denna fond såsom ersättning för de
lokaler, som disponeras. Dylika omläggningar ha föranlett en stegring
av siffrorna med 25 milj. kr. På tal om ny uppställning kan det här
nämnas att anslagen till olika myndigheter numera uppdelats i
löneanslag och omkostnader, vilket möjliggör bättre överblick, men som
inte i och för sig inverkar på beloppens storlek.
Men alldeles bortsett från denna fiktiva ökning har ju huvudtitlarnas
summa stigit med omkring 70 milj. Så har då den gjorda nedskärningen
för två år sedan åter gått tillspillo? Så farligt är det inte. En del av1
ökningen beror på att vissa anslag under ecklesiastikdepartementet
tidigare framskjutits och de återkomma därför nu. På
försvarsdepartementet ha en del utgifter överförts från låneanslag och det gäller i
alldeles särskild grad för socialdepartementet, där anslagen för
arbetslöshetens bekämpande nu äro sammanförda. Det har medfört en stegring
av denna huvudtitel om nära 60 milj. kr. Det vore visserligen
opitimis-tiskt att förutsätta, art denna utgift snarligen skulle kunna alldeles
försvinna, [men den är i varje fall av speciell karaktär.
Övriga verkliga utgifter äro av ungefär samma storlek som föregående
år. Räntorna å statsskulden ha icke ökats med mer än en miljon, fast
upplåningen ju varit tämligen stor. Det låga ränteläget har medgivit
konverteringar, som hållit summan nere.
Av andra statsinkomster än lånemedel utgå även en del av utgifterna
för kapitalökning. Så är fallet med 4 milj. till Inlandsbanan, nära 10
milj. till statens utlåningsfonder, 8 milj. från rusdrycksmedelsfonden
till fonden för mötande av förluster å A.-B. Kreditkassan samt 40 milj.
för statsskuldens amortering. Sammanlagt stiger den s. k.
skattebudgeten till 928 milj.
Det finns emellertid även andra poster att frånräkna än de ovan
nämnda fiktiva ökningarna om 25 milj., nämligen dels den nämnda
överföringen från rusdrycksmedelsfonden och dels stegringarna, vilka följa
automatiskt såsom i fråga om automobilskattemedlen, margarinaccisen,
avgiften på oljekakor. Dessa inkomster gå ju till sina bestämda
ändamål och inverka inte på budgetens balansering. Den reella ökningen blir
endast hälften av den skenbara eller 52 milj. kr. och den faller så gott
som helt på socialdepartementets arbetsanslag.
Till täckning för denna ökning stå beräknade stegringar av skatterna
under bibehållande av nuvarande skattesatser. Även dessa ökningar
beräknas till 52 milj., främst 16 milj. i tullar, 14 milj. från
järnvägarna och 12 milj. från inkomstskatten. Dessvärre visa ett par
inkomstposter emellertid minskning. Riksgäldskontoret gav förra året en
engångsinkomst, som nu ej kan påräknas, och riksbanksvinsten har ej
uppskattats till mer än 3 milj. mot 7 för i fjol. Den brist, som till slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
