Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 25 febr. 1935 - Händelser och spörsmål - Sovjets 7. kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
171
enligt lämnad uppgift närmare 100,000 nya. Bilfabrikationen är däremot
ännu i sin linda. Oljeförråden äro praktiskt outtömliga, ty mot en
årlig produktion av 25 milj. ton svara tillgångar om 3 miljarder ton,
så långt de äro kända och Ryssland är till stora delar alltjämt outforskat.
Framställningen av järn och stål har gått starkt framåt och Ryssland
intar nu en av de främsta platserna i världen och lär sista året ha
exporterat en del, bl. a. till Japan. Man utvann år 1934 22 milj. ton
järnmalm mot knappa 11 år 1930. Tackjärnsframställningen uppgick till
10,5 milj. ton sista året, vilket endast lär överträffas av Amerika, medan
däremot de europeiska länderna komma efter. För Tyskland, som kom
närmast, uppges 8,7 milj. ton. Och man ställde upp som mål att efter
ännu fyra år ha passerat även Amerika.
Om framställningen av järn och stål ökat i enlighet med plansiffrorna,
var man däremot mindre belåten med produktionen av andra metaller.
Man håller emellertid på art bygga nya verk för framställning av zink,
bly, koppar, aluminium o. d. Någonting som ökats våldsamt är emellertid
guldutvinningen och mer än man beräknat. Några siffror angåvos icke, men
på annat håll (Affärsvärlden) har uppgivits, att medan den totala
guldproduktionen i världen från 1930 till 1934 stigit från 640 till 840 ton har
den ensamt i Ryssland ökats från 30 till 130 ton. Särskilt de båda sista
åren skulle nästan hela ökningen faila på Ryssland. Det utvunna guldet
användes till stor del till betalning av importen och det kan då vara av
intresse att se efter, vad 130 ton motsvarar i pengar. Ett kg guld kostar
f. n. ungefär 4,500 kr. hos oss. 130,000 kg skulle då vara värda omkring
600 milj. kr., vilket ju alltid räcker ett gott stycke. Vår egen
piþduk’-tion torde väl hålla sig vid 5 a 6 ton.
I fråga om maskiner och redskap tjänar det icke mycket till att ånge
några siffror. Det kan ju dock nämnas, att under de sista fyra åren*’
framställts 250,000 traktorer (sista året över 90,000), 45,000
last-automobiler och knappa 10,000 personautomobiler, 250,000 traktorplogar,
200,000 skördemaskiner o. s. v. Transportproblemet är ett av dem, som
Sovjet haft svårast att bemästra, men så var järnvägsnätet också glest
förut. Man har ju emellertid byggt åtskilliga nya linjer, av vilka den,
s. k. Turk-Sib blivit mest omtalad, samt gjort Transsibiriska banan
dub-belspårig långa stycken, men det är visst inte alldeles färdigt än. Av
rullande material har man levererat nära 4,000 lokomotiv och 85,000
godsvagnar.
Ännu mindre säga uppgifterna om levererade mindre maskiner och
verktyg. Man nämner emellertid 1,350,000 symaskiner, 15 milj. liar,
15 milj. par knivar och gafflar, nära 2 milj. väckarur ete. Man får ju
emellertid komma ihåg art det gäller ett land med 170 milj. inv.
För lantbrukets del pekar man på avsevärda framsteg. Några
totalsiffror ha visserligen inte varit synliga, men ökningen av skörden av
spannmål säges ha uppgått till nära 600 milj. pud (ett pud =16 kg)
från 1913 till 1933. 1934 säges den ha varit av samma storlek som
1933 men i verkligheten genom bättre skördeteknik ha överstigit den
med 250 milj. pud. Man bör emellertid också räkna med exporten.
Före kriget skickade Ryssland ut 600 milj. pud men under fjolåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
