Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1935 - M. Sluyser: Kampen mot fascism och kommunism i Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den andra sidan fascismen och kommunismen bredvid varandra.
Immuniseringsarbetet betydde först och främst att sörja för att
diktaturtankarna icke finge slå rot inom arbetarrörelsen. De fria
fackföreningarna beslöto att varje kommunist omedelbart skulle
uteslutas ur fackföreningsrörelsen. Inom vår fackliga rörelse ha
kommunisterna inga utsikter helt enkelt emedan de icke kunna vara
medlemmar. Nästa uppgift var att aktivisera rörelsen själv, såväl den
politiska som fackliga till dess yttersta periferi. Just emedan
nazismen i Holland till större delen är "politisk induktion" var det
nödvändigt att aktivisera arbetarrörelsen, så att utstrålningen från denna
aktivitet till de andra befolkningsgrupperna skulle bli starkare än
induktionen från de tyska händelserna. Förutsättning för detta
uppvaknande och organiserande var att skapa en tredje och en fjärde
funktionärsuppsättning. De unga kamrater, vilka hittills ännu icke
fått plats i de olika ledande och förvaltande instanserna, fingo nu
till uppgift att skydda rörelsen för nazism och kommunism. Denna
uppgift motsvarade deras känsla för kamp och handling. Det var
vidare ledningens uppgift att sörja för att ungdomarnas
handlingskraft icke förslösades i ändlösa diskussioner.
Tillsammans med den fackliga rörelsen inrättade partiet en
organisation för bekämpande av och propaganda mot kommunism och
fascism. I ledningen för organisationen sitta representanter för
fackföreningsrörelsen, partiet och arbetarpressen. Ledningen av det
dagliga arbetet har författaren till denna artikel. Styrelsen fick
blankofullmakt, då det gällde kampen mot diktaturen, d. v. s. den kunde
fatta vilket beslut den fann för gott, men måste naturligtvis senare
kunna försvara sina beslut. Efter detta mönster har icke blott den
centrala utan också de lokala organisationerna byggts upp. I varje
stad och varje by finns en lokal styrelse, som är sammansatt av
representanter för fackföreningar och partiorganisationer samt en femte
medlem, en ung man, som hittills icke haft någon funktion inom
rörelsen och som anförtrotts beslutens verkställande och det dagliga
arbetet. Åt denne unge man uppdrogs vidare att söka få till sitt
förfogande så många unga som möjligt, som kunde vara villiga att utföra
uppdrag av olika slag.
Samtidigt ordnade den högsta ledningen i varje provins
sammanträden, där man behandlade linjerna för aktionens genomförande.
Därefter anordnades möten över hela landet och inom två månader
hade ungefär 1,400 dylika avhållits för rörelsens alla medlemmar, där
riktlinjerna populariserades. Lavinen hade kommit i gång och i
början på augusti kunde man säga, att hären var mobiliserad. Lusten
att kämpa var stor och massorna väntade på den aktion, genom vilken
handlingskraften skulle komma till synes. Den 4 augusti kom första
numret av kamptidningen "Frihet, arbete, bröd". För att kunna
vidmakthålla rörelsens intresse beslöts att denna tidning icke skulle
avyttras genom prenumeration utan genom försäljning på gatorna, en
försäljning som skulle verkställas av medlemmarna själva. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
