Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
231
nan form. För den, som i ett land som vårt varit med om en fri
myntfots införande, förefalla alla de möjliga risker, som framdragas,
vara betydligt överdrivna och man har svårt att förstå hur en
defla-tionspolitik med besparingar av den storleksordning, som är
erforderlig, skall vara möjlig att genomföra. Det gäller miljarder och
åter miljarder. Skattevägen anses redan stängd och statens kredit
säges icke tala ideliga nya lån. Men å andra sidan har man nog rätt
i att risker finnas i ett land, där man så nyligen varit med om en
inflation av betydande omfattning, och att inflation kan befaras, om
alla de sedlar och det guld, som uppges ligga undangömt hos enskilda,
släpptes ut i rörelsen.
EN NYORDNING av världens penningväsende vore utom allt
tvivel mycket önskvärd. Tillfället synes icke olämpligt just nu, då
det engelska pundet befinner sig i sin gamla paritet i förhållande till
den amerikanska dollarn. Någon risk för nya prisfall i Amerika
synes man icke heller nu behöva befara. Olika beslutade åtgärder böra
tvärtom närmast medföra ny prisstegring. Efter allt att döma går
det dessutom framåt i Amerika, fast takten är långsam. Det synes
dock icke orimligt att vänta sig en ökning, sedan de nu äntligen
beslutade allmänna arbetena kommit i gång. Sedan beror det på om
det enskilda näringslivet förmår ta vid och fortsätta utvecklingen.
Det säges emellertid, att förtroendet nu är större än tidigare och att
man lärt sig att några eftergifter i princip icke äro att förvänta. Om
och när återhämtningen anses säker, bör villigheten att tala om
stabilisering av penningvärdet bli större, ty ingen kan undgå att
upptäcka de nackdelar, som äro förenade med fluktuerande kurser.
I SOMLIGA LÄNDER är nöjesskatten statlig. Hos oss har det
överlåtits åt kommunerna att om de så önska använda sig av denna
skatteform. På sista tiden ha emellertid vissa uttalanden tytt på att
belåtenheten ej är allmän med denna skatt och när är den f. ö. det
med någon skatt. Såvitt vi kunna se, kan dock denna skatt
motiveras med starka skäl, även om man inte bör skära alla "nöjen" över
en kam. Om besökarna av en massa dålig biograffilm genom en
mindre avgift få bidraga till de samhälleliga utgifterna, synes
knappast något vara att invända mot detta och många skulle säkert ställa
sig undrande, om allsköns sekunda teater skulle göras skattefri.
Detsamma gäller obetingat om en mängd fotbollsmatcher, dit tusentals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
