Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1935 - Händelser och spörsmål - Englands budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 267
Sammanlagt ge de eller beräknas ge över 280 milj. eller nära 39 o/o
av samtliga inkomster. Arvsskatten beräknas till 80 milj. och alla direkta
skatter till 391 milj. eller 53 o/0 av inkomstertna. Tullar och acciser
komma upp till 40 o/0.
På utgiftssidan dominera kostnaderna för statsskulden trots den mycket
kraftigt reducerade summan. Skulden är också jättestor eller 7.8 miljarder
pund, d. v. s. över 150 miljarder kronor enligt nuvarande kurs. Räntor
o. dyl. gå alltjämt till 224 milj, men summan har varit uppe i över 300
milj. Den rikliga kapitaltillgången har som sagt möjliggjort konvertering
och medelräntan under 1934—35 var så pass låg som 2.71 o/0 mot 3.96 o/0
år 1930—31 och 2.97 o/0 1913—14. Såvitt man kan förstå, bordet
emellertid nu icke gå att pressa den värst mycket lägre med och nya
besparingar på denna punkt av en storleksordning, som kan jämföras med vad som
redan åtgjorts, kan man inte vänta. Trots de sänkta kostnaderna åtgå
i alla fall fortfarande över 30 o/0 av inkomsterna för att täcka dessa
räntor. Hos oss stannar siffran vid omkring 10 o/o. Skillnaden är
väsentlig.
Men om räntekostnaderna sjunkit, ha däremot försvarsutgifterna stigit.
Dock är det inte mer än knappa 16 o/o av totalsumman, som tas i anspråk
för försvaret. Slutsumman är nämligen 106 milj. Högre är då det belopp,
som går till hälsovård, socialförsäkring, arbetslöshetshjälp, ty det slutar
på över 160 milj., men det kan ju också anses rimligt, art socialutgifterna
äro högre än de fullständigt improduktiva försvarsutgifterna.
Av Economist har gjorts en sammanställning, som utvisar de olika
utgiftsposternas del av dels totalbudgeten och dels av [nationalinkomsten.
Denna senare har då uppskattats till 2,300 milj. pund 1913—14, 3,800
milj. 1924—25 och 3,600 imilj. 1933—34. Procentsiffrorna se ut på
följande sätt:
1913—14 1924—25 1933—34
av bud- av in- av bud- av in- av bud- av
ingeten komst geten komst geten komst
Statsskulden ............... 14.2 1.07 48.6 9.40 32.3 6.11
Försvaret ..................... 44.7 3.36 15.6 3,02 15.6 2.98
Arbetslöshet o. dyl....... 0.5 0.04 2.3 0^44 10.9 2.08
Kommunerna ............... 5.6 0.42 2.6 0.50 7.6 1.45
Folkpensionering ......... 7.2 0.54 3.4 0.66 7.6 1.45
Undervisning ............... 11.2 0.85 6.6 1.28 7.3 1.41
Krigspensioner ............ — — 9.5 1.84 6.5 1.26
Administrationen ......... 10.1 0.76 6.2 1.20 6.0 1.14
Hälsovård och bostäder . 3.2 0.24 3.0 0.58 3.2 0.61
Övriga ...........,............ 3.3 0.25 2.2 0.42 3.0 0.59
Summa 100.0 7.53 100.0 19.34 100.0 19.08
En liknande sammanställning för inkomsternas fördelning på olika
inkomstkällor ger följande resultat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
